Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2010-03-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

En gräsmatta med både gräs och vitklöver, bellis m fl växtarter är både vacker och ger ett näringsrikt gräsklipp.

Boken om marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 1

Det var så det började

Att gödsla våra trädgårdsväxter genom att täcka marken med organiskt material, främst gräsklipp och malda vilda örter, är den naturliga odlingsmetoden. Så har naturen gjort i alla tider. I kapitlet får du argumenten för marktäckning och lär dig de enkla grundreglerna.

De första växterna på vår planet kom inte till "ett dukat bord" med en jord rik på organiskt material innehållande alla de näringsämnen och mineraler som växterna behöver. Och inte heller fanns det massor av levande organismer i jorden som hjälpte växterna genom att bereda näringen på det sätt som nu sker i en levande jord.
De första växterna, som var ormbunksliknande, Cykadeer, palmer och fräkenarter, fick i stället nöja sig med de mineraler och näringsämnen som genom förvittring fått en sandliknande konsistens. Men efterhand som dessa växters blad, stammar och rötter vissnade ner och gav plats åt nya växter, så bildades ett lager av mer eller mindre förmultnade växtrester. Det är vad vi i dag kallar för matjord.
Att det troligen gått till på detta sätt kan man lätt få bekräftat genom att ute i naturen frilägga ett område med enbart sand och grus, eller genom att lägga sand ovanpå jorden var som helst. Till en början är ytan till synes helt steril, men efter några månader, ett år, eller längre tid, börjar det växa olika fräkenarter, lavar och mossor i sanden. För varje växtsäsong som går blir det flera och flera växtarter som etablerar sig i sandlagret.
Detta är naturens sätt att fungera. Även om det nu går mycket fortare än i begynnelsen så går det inte fort enligt vårt sätt att se och bedöma tidens gång, men naturen har inte bråttom. I stället fungerar den på ett säkert sätt och den växtlighet som får vara orörd av människor kan fortleva i miljoner år.

Den naturliga odlingsmetoden
När det nu fungerar så bra ute i naturen med växternas näringstillförsel, varför kan då inte vi odlare utnyttja denna av naturen så väl beprövade gödslingsmetod? Varför skall vi i stället försöka skynda på växterna genom att använda oss av mer eller mindre konstgjorda gödselmedel? Varför inte utnyttja den lärdom som finns att hämta ute i naturen och sedan anpassa våra odlingsmetoder så att vi samtidigt som vi följer naturens lagar får ett odlingsresultat som tillfredsställer våra krav på riklig skörd och vackra, friska växter.
Vi kan, genom att tillämpa den naturliga odlingsmetoden, få samma växtresultat som man får med odlingsmetoder som är mycket onaturliga, som skadar miljön, som minskar jordens naturliga bördighet, som gör växter sjuka och som är mycket kostsamma för odlaren.
Men den skördemängd vi skulle få om vi nöjer oss med den växtkraft som naturens gödslingsmetod ger är för liten, i synnerhet om vi vill konkurrera med de som gödslar med konstgödsel. Men det går lätt att "hjälpa naturen" så att man får en betydligt kraftigare växtkraft utan att man för den skull behöver bryta mot naturlagarna.
Den näring som växterna i naturen får tillgång till kommer till stor del från gulnade löv, barr och nervissnade växter. Detta organiska material innehåller mycket små mängder kväve. Även om alla näringsämnen och mineraler som växterna tar upp är av stor betydelse för växtresultatet så är det dock kvävet som till största del bestämmer växttakten. Eftersom det gröna i växternas blad innehåller mycket kväve så kan vi genom att gödsla med gräsklipp eller sönderhackade växter, odlade eller vilda, tillföra tillräckligt med kväve för att få ett bra växtresultat. Detta gröna organiska material, som vi gödslar med, innehåller även alla andra näringsämnen och mineraler som de odlade växterna behöver.

Ständigt förnyelsebar gödsel
Med denna odlings- och gödslingsmetod kan vi påskynda det naturliga förloppet utan att vi för den skull tillför någonting annat än vad naturen själv använder sig av. Den gödsel som vi då använder oss av är ständigt förnyelsebar. För varje år bildas det ny gödsel på nytt på den plats där vi skördar den. Vi tär inte på jordens förråd av energi utan vi tar bara vad som nybildas.
Nu är det säkerligen många odlare och läsare som tänker att detta kan inte vara möjligt, att det i flera århundraden har funnits en växtnäring som är lika bra eller, enligt min erfarenhet, bättre än den näring många professorer och kemister har ägnat kraft och tid åt att komponera. Men det är dock sant att denna förträffliga näring finns, och har funnits framför våra fötter i bokstavlig mening lika länge som människorna har odlat på vår jord.
Anledningen till att inte forskare och kemister har ägnat denna näring något intresse torde bl. a. vara att den är tillgänglig för alla som odlar, inget företag kan marknadsföra den som sin egen produkt. Att man inte heller varit intresserade av att forska om denna gödslingsmetod är rätt naturligt, inget företag vill stödja en forskning som visar att den näring företaget tillverkar är helt onödig, både att tillverka och att använda.
Denna odlingsmetod, där man gödslar med denna naturliga näring, kan med fog kallas för den naturliga odlingsmetoden. Den kan tillämpas inom alla områden av odling, från krukväxterna på fönsterbrädan, grönsakerna i trädgårdslandet och i växthuset till plantering och skötsel av villatomtens rabatter, buskage och träd.

Förenklad odlingsmetod – enkelt test
Det förefaller kanhända otroligt att man kan ersätta alla typer av näringsämnen som marknadsförs med enbart gräsklipp eller malda gröna växter, men för den som är tveksam till att övergå till denna gödslings- och odlingsmetod vill jag föreslå ett litet odlingsexperiment, eller varför inte kalla det forskning om förenklade odlingsmetoder.
Tag två småplantor av t. ex pelargon, petunia eller tagetes och plantera den ena plantan i en kruka fylld med den blomjord som finns att köpa i handeln, och sätt den andra plantan i en kruka med ren sand. Plantorna bör ha en liten jordklump runt rötterna innan de sätts i respektive krukor.
Den planta som sätts i blomjord gödselvattnas på vanligt sätt, men den som sätts i ren sand får som näring endast ett 2-4 cm tjockt lager med färskt gräsklipp. Med en månads mellanrum läggs ett nytt lager gräsklipp ovanpå det föregående.
Den planta som växer i sand måste givetvis vattnas oftare än den som växer i jord, men för att underlätta vattningen kan man lägga lite ogödslad torvmull i botten på krukan så att fukten bevaras längre.
Till en början står plantan i sand stilla i växten medan den i jord växer normalt. Men efter ca en månad växer plantan i sand i fatt och efter ytterligare en månad växer den om den planta som är satt i jord.

Fungerar både på friland och i växthus
När det så tydligt och enkelt går att visa på hur en växt planterad i en liten kruka fylld enbart med sand klarar sig med den näring som finns i gräsklippet, är det väl ganska självklart att det går lika bra att använda denna näring för odlingarna ute på friland och inne i växthus.

Enkelt sätt att starta en odling på ”otjänlig” mark
Det är inte bara fördelarna med att grönmassa är en billig, miljövänlig näring som ger bra växtresultat som gör det fördelaktigt att börja med denna odlingsmetod, utan man kan även på ett enkelt sätt påbörja odling på mark som är otjänlig för odling på konventionellt sätt. Mark som är beväxt med gräs, nässlor, hundkäx, kirskål m.m. kan man odla på utan att först gräva, eller på annat sätt ta bort växtrötterna. Det är dock endast potatis, kål och andra kraftigväxande arter som kan odlas första året på sådan mark.
Man kan även odla på vattensjuk mark om man lägger ett 30-50 cm tjockt lager sand ovanpå marken och täcker med grönmassa.
Tack vare att man med denna odlingsmetod kan odla i ren sand och få lika bra växtresultat som vid odling i den finaste jord så kan man plantera ömtåliga perenna växter på platser där de normalt inte klarar övervintringen, även buskar och träd kan planteras i sand för att övervintra säkrare.
Genom att använda sig av gräsklipp eller annan grönmassa som näring så ökar följaktligen odlingsmöjligheterna avsevärt utan att man behöver lägga ner en massa arbete i förberedelse och till en ringa kostnad.
I 40-50 års tid har villaägare och parkarbetare inom privata och offentliga trädgårdsanläggningar klippt gräsmattorna utan att ta vara på den värdefulla näring som gräsmattorna producerar. På många platser får gräsklippet ligga kvar, men det är inte ovanligt att man fraktar det till närmaste soptipp.

Gräsmattan – en guldgruva
Att de flesta villaägare gör precis som fackfolket inom kommunerna är inte förvånande, men under de senaste åren har många fått upp ögonen för hur värdefullt gräsklippet är och därför har det blivit ett större intresse för att ta vara på det. Det är ju onekligen så att gräsmattan, vare sig den är liten eller stor, är en ovärderlig gödselfabrik, som utan att skapa några miljöproblem och utan någon nämnvärd insats av energi år efter år producerar den allra förnämsta näring som vi kan ge till våra växter.
För att man skall kunna ta tillvara gräsklippet på ett effektivt sätt bör man ha en gräsklippare med uppsamlare. Visst orsakar gräsklipparnas motorer störningar på miljön, men eftersom alla som har gräsmattor klipper dem så kommer man inte ifrån dessa miljöproblem genom att avstå från att ta vara på gräsklippet. Dessutom finns det mindre miljöovänlig bensin att använda och snart finns det säkerligen även gräsklippare med bra katalysatorer som renar utsläppen.
Det finns numera i handeln en ny modell av handdrivna gräsklippare som det går lätt att klippa med, som är tystgående och som har en bra uppsamlare. Det är ingen svårighet att klippa en gräsmatta på tusen kvadratmeter med denna miljövänliga gräsklippare.

Ogräs förbättrar gräsklippet
Om man ser till gödslingsvärdet i gräsklippet så är det klipp som kommer från en gräsmatta med diverse "ogräs" värdefullare än det gräsklipp som kommer från en "fin" gräsmatta, med enbart några få gräsarter. Gräsklipp som kommer från en golfbana som klipps dagligen så att det blir mycket kort bör endast användas vid lagring av grönmassa. Läggs detta kortklippta gräs som marktäckning runt rötterna är risken stor att växterna kvävs därför att syret inte kan tränga igenom täckmaterialet ner till växtrötterna.
Men det behöver inte vara en anlagd gräsmatta som man tar gräsklippet ifrån. Åker- och ängsmark som är så jämn att man kan klippa med en gräsklippare är väl så bra som en anlagd gräsmatta. Det beror på att ängsmark innehåller många fler växtarter än en gräsmatta. Ur näringssynpunkt är det en fördel att döma av de växtresultat som jag erhållit vid diverse försök med gräsklipp från olika klippytor.

Vilda växter ger bästa grönmassan
Vilda växter, som t. ex. rölleka, mjölkört, älgört, maskros, nässlor m.fl. ger en bra grönmassa som är överlägsen vanligt gräsklipp. I odlingsförsök med mangold som gödslades med dels malda vilda växter, dels med gräsklipp och dels med naturgödsel blev växtresultatet bäst där grönmassan kom från vilda växter. Naturgödsel gav det sämsta resultatet.
När man skall sönderdela mjölkört, nässlor m. fl. kan man endera lägga dem på marken där gräset är rätt långt så att växterna kommer upp en bit från marken, och sedan köra över dem med gräsklippare. Är det små mängder grönmassa man behöver går det bra att göra så och då behöver man inte ha gräsklippare med uppsamlare för att klara denna målning.
Skall man däremot tillverka stora mängder grönmassa är det en fördel att ha tillgång till en kompostkvarn. Den skall inte vara alltför liten utan man bör kunna stoppa in växtknippen på 5-10 cm i diameter. Med kompostkvam kan stora mängder grönmassa malas på kort tid. På en dag kan sommarens behov göras i ordning om det gäller odlingar som är normala för en villatomt.
Oavsett om man använder gräsklippare eller kompostkvam för att tillverka den grönmassa man behöver under sommaren är det en fördel att skörda växterna i omgångar så att de inte hinner gå i blom eller få moget frö innan man slår och mal eller klipper med maskin. Visserligen är det inte mycket av fröogräset som blir till besvär när man tillämpar marktäckningsmetoden, men det finns alltid risk för att man sprider växter till oönskade platser om man tar t. ex. nässlor med moget frö när man gör grönmassa.

Växterna skall vara saftiga när de klipps
Skall gräsklipp eller grönmassa användas som ersättning för annan gödsel är det viktigt att växterna som man tar det ifrån är saftigt gröna, desto mera kväve innehåller det. Det är endast vid vintertäckningen av trädgårdslandet som man kan använda sig av gräs och växter som börjat gulna och avmogna.
Gräsklippet bör inte ligga och torka innan man använder det för då minskar gödslingsverkan. Det är inte heller så trevligt att använda gräsklippet om det legat i en hög längre tid än några timmar, för då sprider det en otrevlig lukt, men gödslingsverkan minskas troligen inte om det bara gäller några få dagar.
När grönmassan skall användas som gödsel kan den användas på två olika sätt, dels läggs den ovanpå jorden oavsett vilken jordart och vilka växter som skall gödslas, dels kan den lagras från det ena året till kommande vår eller försommar och då användas för tillverkning av blomjord eller för användning som naturgödsel, och då antingen läggas ovanpå jorden eller brukas ner ytligt.

Till sidans topp

Boken om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt

Innehåll:

1. Det var så det började

2. Lagring av grönmassa och    förbättring av odlingsjorden

3. Trädgårdslandets skötsel från höst     till höst

4. Odling i sand och i gräsmatta

5. Växthus och växthusodling

6. Grönsaksodling i växthus och kruka

7. Vindruvsodling i växthus

8. Odla träd och buskar i sand

9. Odla perenner och sommarblommor i    sand

10. Uppdragning av      utplanteringsväxter

11. Krukväxter i Ekoblandning

12. Ekologisk skötsel av gräsmattan

13. Komposten

Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas, helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag, Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post: info@naturochtradgard.se

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor, tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.