Missa inte:

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2010-03-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Nyslaget gräsklipp är en väldoftande gödsel.
Foto: Eva Åkerstedt

Boken om marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 2

Lagring av grönmassa och förbättring av odlingsjorden

Att grönmassa, gräsklipp eller malda vilda örter, är den bästa gödseln lärdes ut i förra kapitlet. I detta får du lära dig att lagra denna grönmassa, så att du alltid har tillgång till den. I kapitlet också om naturgödsel och om hur odlingsjordens förbättras.

Det finns många anledningar till att man skall lagra grönmassa:
- Att ta vara på den grönmassa som på eftersommaren inte behövs för marktäckning mellan de odlade växterna.
- Att ha tillgång till grönmassa tidigt på våren innan det finns färskt gräsklipp att använda.
- Att kunna använda grönmassa som lagrats som naturgödsel när man behöver gödsla växter som det är svårt att lägga marktäckning emellan.
- Att kunna gödsla blomsterrabatter om man anser att det ser fult ut med färskt gräsklipp ovanpå jorden.
Olika sätt att använda lagrad grönmassa
Vill man använda gräsklipp för gödsling av krukväxter är det enklast att använda lagrad grönmassa.
Lagring av grönmassa kan göras på olika sätt, beroende av hur den skall användas och hur stora mängder det gäller.

För tillverkning av blomjord
Skall den användas för tillverkning av blomjord bör endast gräsklipp från gräsmatta som klipps ofta användas. Malda vilda växter eller grönmassa från en klövervall är svåra att blanda med sand. Den enklaste metoden är att stoppa det nyslagna gräsklippet i plastsäckar som inte släpper igenom ljus, knyta till och sedan låta säckarna stå i minst två månader eller över vintermånaderna, tills innehållet skall användas.


Gräsklipp lagras bäst i färgade plastsäckar, så att syreväxling stoppas.
Foto: Eva Åkerstedt

För inplantering av utplanteringsväxter
Men skall blomjorden användas t ex för inplantering av utplanteringsväxter som sätts i små krukor är det mycket svårt att blanda ut det lagrade gräsklippet med den mängd sand som skall ingå i blandningen och att blanda så väl att det kommer med lika stor mängd gräsklipp i varje kruka.
Om man i stället blandar in all sand som skall ingå i den färdiga blandningen, eller åtminstone en viss mängd genast när gräset är nyslaget, är det mycket lättare till våren att åstadkomma en homogen blandning.

Blandning för plastsäckslagring
Blanda ca 40 % sand, 40 % gräsklipp och 20 % kompostjord eller torvmull.
Eftersom det kan vara rätt svårt att blanda in så stora mängder sand i färskt gräsklipp utan maskinell hjälp (en cementblandare är utmärkt för detta ändamål) kan man nöja sig med att endast blanda in 20 % sand till att börja med och sedan tillföra resten när "jorden" skall användas. Då går det mycket lättare att blanda.
Torvmull behöver man inte blanda in för att det skall växa bra. Växterna blir lika kraftiga och rikblommande utan torvmull i blandningen, men det är trots detta en fördel att blanda in ca 20 % för att fukten skall bevaras bättre i blomkrukorna.
Även med denna inblandning bör växter som planteras i den vattnas betydligt oftare än de som planteras i vanlig köpjord. Men det är inte någon risk för att man vattnar växterna för mycket, eftersom överskottsvattnet rinner rakt igenom krukorna vid för riklig vattning.

Stora mängder lagras i hög
Lagring av gräsklipp för blomjord, eller färdigblandad blomjord i säckar passar bäst när det är små mängder som skall tillredas, från 20-30 liter till ett par hundra liter. Skall man tillverka blomjord i större skala blandar man den tidigare beskrivna mängden sand, gräsklipp och torvmull, men blandningen läggs i en hög på marken. Även vid denna metod kan man nöja sig med att vid läggningen av högen endast blanda in halva sandmängden och resten vid färdigberedningen av jorden. Lättast är det att använda cementblandare vid tillverkning av stora mängder och då blandas hela sandmängden i på en gång.

Täck med fiberduk och var noga med avrinningen
Högen bör läggas som en kompost så att vattenavrinningen sker på ett tillfredsställande sätt vid riklig nederbörd. Det är en fördel om innehållet hålls fuktigt genom försiktig bevattning vid torr väderlek. När högen är klar, den kan byggas på i flera omgångar, bör den täckas med fiberduk så att inte flugor och andra insekter lägger ägg i blandningen. Lukten från den process som sker i högen tycks verka lockande på flugor och hindrar man dem inte från att lägga ägg så kommer det att kläckas rikligt med flugor när man sedan planterar in krukväxter i blomjorden.

Glöm inte att lufta blandningen
Man kan även täcka denna hög med plast, men då är det viktigt att man, innan jorden används, luftar ur den under 5-6 dygn så att vissa för växterna skadliga gaser och syror försvinner.
Observera att denna urluftning även måste göras med den blomjord som lagrats i plastsäckar.

Klipp när gräset är grönt och saftigt
För att blomjorden skall bli tillräckligt kraftig, alltså näringsrik, så att all gödselvattning av krukväxterna blir överflödig, är det viktigt att gräsklippet klipps när gräset är saftigt grönt. Har det varit några frostnätter eller om gräset har börjar gulna blir näringsinnehållet inte lika bra som då saftigt grönt gräs används.

Blanda väl innan planteringen
Det är också viktigt att blandningen, oavsett hur den behandlas, blandas om väl innan växterna planteras in i den.
Med den ovan beskrivna inblandningen av sand och torvmull passar jorden till alla arter av krukväxter. Skall jorden däremot användas för inplantering av sticklingar, för frösådd och skolning samt inplantering av fröplantor, skall större mängder sand och torvmull inblandas. Detta beskrivs närmare i respektive kapitel.

Lagrad grönmassa som naturgödsel
När den lagrade grönmassan skall användas på samma sätt som när man gödslar med naturgödsel kan man använda sig av såväl gräsklipp som malda odlade och vilda växter. Grönmassan kan då tillverkas med gräsklippare, kompostkvarn eller slaghack.

Varva med sand
Lagringen sker i stora högar. För att det skall gå lättare att sprida den lagrade grönmassan till våren bör man lägga ett tunt lager sand mellan varven. Det är tänkbart att det går lika bra med jord, men i så fall skall det blandas in ytterst små mängder för att inte en kompostprocess skall starta i högen.
Observera att denna lagring inte har någonting med kompostering att göra. Vid kompostering sker hela tiden en omvandlingsprocess som gör att den totala mängden näring minskar, men vid lagringsmetoden är det i stort sett oförändrat näringsinnehåll.
Blandar man in för stora mängder jord, som ju innehåller rikligt med bakterier och svampar, kommer högen mera att likna en kompost. Sand däremot innehåller ytterst få, om ens några, bakterier och svampsporer. När högen är tillräckligt stor bör den täckas med plastfolie eller med ett tjockt lager halm.
Även om denna lagrade grönmassa har varit täckt med plastfolie så behöver ingen urluftning ske när grönmassan skall användas, eftersom den inte skall blandas ner djupt i jorden utan endast luckras ner ytligt eller läggas helt ovanpå.

Användning av färsk grönmassa
Även om lagrad grönmassa är en värdefull gödsel så är det alltid en fördel att använda grönmassan färsk, nyklippt eller mald. Eftersom den då används som marktäckning har den förutom gödselverkan även en stimulerande effekt på livet i jorden, den bevarar markfukten och den hindrar ogräs att växa. Mellan raderna i trädgårdslandet, runt buskar och träd som behöver näring, i perennrabatter och rabatter för sommarblommor och balkonglådor så är det följaktligen fördelaktigast att täcka jordytan med grönmassa så att man får nytta av alla de goda egenskaper den har.
Hur stora mängder grönmassa och vid vilka tidpunkter den skall tillföras beskrivs vidare under respektive kapitel. När man gödslar med grönmassa i den mängd som rekommenderas i de olika kapitlen, oavsett om det är färsk eller lagrad grönmassa, så finns det ingen anledning att tillföra några andra gödselmedel även om de kallas biologiska, ekologiska eller naturliga gödselmedel. Dessa gödselmedel innehåller inte några andra näringsämnen än vad grönmassa innehåller.

Förbättring av odlingsjorden
När man tillämpar denna naturliga gödslingsmetod har det inte någon större betydelse hur jorden är ur näringssynpunkt, om den är mager eller näringsrik. Eftersom man använder sig av en gödseltyp som innehåller alla näringsämnen som växterna behöver så blir det inte någon näringsbrist. Växterna tar inte heller upp mera näring än vad de behöver, även om det finns överskott av organisk näring.
Vad som däremot är av mycket stor betydelse för växtresultatet är den konsistens, eller sammansättning, som odlingsjorden har. För att få ett så bra växtresultat som möjligt är det allra viktigaste kravet på jorden, eller odlingssubstratet man skall odla i, att det är luckert och poröst så att rikligt med luft kan tränga ner till växternas rötter. Det betyder att alla jordarter som är porösa, och då även sand, är bra att odla i medan jordarter som är kompakta eller som tar upp stora mängder vatten samtidigt som syret trängs undan (torv och myrjordar) måste förändras om odlingsresultatet skall bli bra.
Eftersom man med den här odlingsmetoden även kan odla i enbart sand och få ett mycket bra växtresultat finns det ingen anledning att blanda i växttorv eller andra typer av torvmull i sandjordar, så som det ofta rekommenderas såväl i annonser för torvmull som i litteraturen. Det är enbart för att öka sandens förmåga att bevara fukten som en inblandning av torvmull kan motiveras, och det skall då vara i ytterst små mängder. Genom att gräsklipp och annan grönmassa läggs ovanpå sanden ökar snabbt sandens förmåga att bevara fukten i tillräcklig hög grad utan att sandens luftighet försämras.

Lerjorden förbättras automatiskt
Det är följaktligen lerjordar och jordar som består av stor procent kärrtorv eller mosstorv, naturligt eller genom inblandning, som måste förbättras om odlingarna skall lyckas. Lerjordar kan naturligtvis göras luftigare tillfälligt genom att sand blandas i, men det krävs mycket stora mängder. Ett 10-20 cm tjockt lager sand måste då läggas på och luckras ner ytligt, och förbättringen består inte mera än 3-4 är.

Bästa metoden är att tillföra organiskt material
Ett bättre och varaktigare sätt att förbättra lerjordar är att tillföra stora mängder organiskt material.
Tillämpar man den odlingsmetod som beskrivs i denna bok får man automatiskt en förbättring av lerjorden så att den blir lucker och varmare, men det tar 2-3 år innan förbättringen blir märkbar. Vill man förbättra jorden snabbare skall man på hösten lägga på ett 10-15 cm tjockt lager av väl brunnen naturgödsel. Det går även att använda sågspån, inte mera än ca 5 cm tjockt, samtidigt som man dessutom tillför hackad halm, löv och kompostjord. Den senare är mycket bra att använda som jordförbättrare.
En blandning av alla dessa typer av organiskt material är bra, men man bör komma ihåg att torrt löv, halm och sågspån är mycket kvävefattigt. Använder man stora mängder måste man tillföra kväverikt material till växterna under sommaren.
Man kan även blanda in både organiskt material och sand i lerjorden och då får man snabbt en bra struktur på odlingsjorden.

Dränering är ett måste
När lerjord behandlas på detta sätt får man en mycket bra jord att odla i under förutsättning att marken är tillräckligt dränerad. Är dräneringen dålig kommer lerjorden att förbli olämplig för odling, såvida man inte lägger ner dräneringsrör. Gäller det en mindre yta är det enklare att höja upp marken med sand. Den metoden beskrivs i kapitlet ”Odling i sand, i gräsmattan och där det inte går”.

Så här förbättrar du torvjord
Myr- och torvjordar ser till det yttre ut att vara de förnämsta odlingsjordarna, men ofta blir den som börjar odla i sådan jord mycket besviken. Den jorden håller helt enkelt inte vad den lovar om man ser till den behagliga konsistensen och färgen. Nackdelen med sådana jordar är att de dels har ett för lågt pH-värde, dels bevarar de fukten alltför bra så att syret undanträngs och växterna kommer att lida av syrebrist. Dessutom är dessa jordar oftast fattiga på mineraler, isynnerhet om de till stor del består av mossjordar.

Blanda torven med sand, kalk, gödsel och lite lera
För att syret lättare skall komma ner till växtröttema i denna jord bör den blandas upp med sand eller rikt sandblandad jord. Det krävs ett 15-20 cm tjockt lager sand som blandas ner ytligt, gärna i två omgångar för att jorden skall bli bra. För att öka mineraltillgången i jorden kan man samtidigt blanda in lite lerjord, men bara ett 2-5 cm tjockt lager. Även om denna jordtyp efter denna behandling har blivit växtvänlig så bör man komma ihåg att den inte är så näringsrik som den ser ut att vara, utan det är viktigt att den gödslas tillräckligt.
Även när det gäller denna typ av jord är det mycket viktigt att den är väldränerad.

Undvik billig påsjord
De här beskrivna metoderna att förbättra odlingsjorden kan tillämpas på såväl stora som små ytor, t. ex. en blomsterrabatt. När det gäller mindre ytor kan det var enklare att ta bort den gamla jorden och ersätta den med sand.
Speciellt när det gäller rabatter där lökar och perennväxter skall sättas är det en stor fördel att använda sand i stället för jord, eftersom övervintringen då blir mycket säkrare. Att ersätta jorden i blomsterrabatter med planteringsjord som säljs i säckar vill jag bestämt avråda från eftersom vanlig trädgårdsjord, kompostjord eller enbart sand ger ett betydligt bättre växtresultat om man tillämpar den naturliga odlingsmetod som beskrivs i denna bok.

Till sidans topp

Boken om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt

Innehåll:

1. Det var så det började

2. Lagring av grönmassa och    förbättring av odlingsjorden

3. Trädgårdslandets skötsel från höst     till höst

4. Odling i sand och i gräsmatta

5. Växthus och växthusodling

6. Grönsaksodling i växthus och kruka

7. Vindruvsodling i växthus

8. Odla träd och buskar i sand

9. Odla perenner och sommarblommor i    sand

10. Uppdragning av      utplanteringsväxter

11. Krukväxter i Ekoblandning

12. Ekologisk skötsel av gräsmattan

13. Komposten

Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas, helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag, Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post: info@naturochtradgard.se

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor, tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.