Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2010-03-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Plantera vitkål på 1,5 m hög sandbädd. Plantera 3 eller 5 vitkålsplantor på toppen av sandhögen, täck med gräsklipp mellan plantorna. Vattna 2-3 gånger i veckan den första månaden, därefter vid behov.
Foto: Eva Åkerstedt

Boken om marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 4

Odling i sand och i gräsmatta

Tack vare sand och marktäckningen är det utöver i växthus och rabatter faktiskt möjligt att odla nästan var som helst. Tack vare sanden går det att skörda tidig potatis ändå tidigare. Kapitlet inleds med grönsaksodling direkt i gräsmattan, möjligt tack vare marktäckning.

Har man odlat på samma plats i många år, kanske 15-20, är det risk för att jorden kan vara i behov av vila. Man säger att jorden är "trött", men det är endast på de växtarter som har odlats på den aktuella platsen som jorden är trött på. Helt nya arter går det bra att odla. Även om man har tillämpat växelbruk exemplariskt så kan det vara bra att efter 10-15 års odlande på en plats flytta trädgårdslandet en liten bit.

Plantera i gräsmatta, gräsvall m m
Om man tillämpar marktäckningsmetoden kan man börja odla direkt i gräsmattan utan att först gräva om jorden och ta bort gräsrötterna. Ja, det behöver inte vara en gräsmatta, det går lika bra att börja en odling där det växer nässlor, kirskål och andra svåra ogräs.

Utplanteringsväxter första året
De växter man odlar första året måste då vara utplanteringsväxter som t. ex. kål, selleri m. fl. växtarter som dragits upp i kruka så att de har en jordklump. Men det går också att sätta potatis första sommaren man börjar odla i gräsvall eller annan gräsbeväxt mark.
När växterna skall planteras eller potatisen sättas klipps gräs och örter så nära marken som möjligt. Sedan gör man en grop i grästorven. Gropen behöver inte vara större än jordklumpen eller bara så stor att potatisen går ner. Eftersom det kan vara svårt att trycka till jorden så att det blir tätt intill krukklumpen är det en fördel om man lägger en näve sand intill varje planta och runt varje potatis. Därefter täcks ytan mellan plantorna med ett 10-15 cm tjockt lager grönmassa. För att minska risken att några av ursprungsväxterna skall komma upp mellan plantorna kan man lägga tidningar först och sedan gräsklipp ovanpå.
Vid marktäckning i trädgårdslandet är det i vanliga fall en fördel om gräsklippet eller grönmassan är kortklippt eller finhackad, men när man lägger tidningar eller annat papper mellan växterna kan även långt gräs användas som täckmaterial, men då bör man lägga något tjockare. Efter en dryg månad bör ett nytt lager grönmassa läggas ovanpå det föregående.
Sätter man potatis på detta sätt måste man noga se till att täckmaterialet läggs nära intill potatisstånden och tillräckligt tjockt för att förhindra ljuset att tränga ner så att potatisen blir grön.
När grästorv och andra växtrötter förmultnar ger de rikligt med näring till de odlade växterna och därför får man oftast ett mycket bra växtresultat redan första sommaren när man på detta sätt börjar odla på ny mark.
Det krävs oftast två års odlande innan man kan så i jorden på den nya platsen, men om man t. ex. sätter kål första sommaren och potatis andra går det utmärkt att så morötter m m tredje sommaren.
Vill man inte utöka sin odlingsyta kan man för varje år så in gräsfrö i lika stor del av trädgården som man odlar upp gräsmattan, på detta sätt flyttas trädgårdslandet till helt ny jord och risken för jordtrötthet minskar.

Viktigt marktäcka snarast efter plantering
Växter som planteras i trädgårdslandet, kål, purjo, selleri m. fl, bör marktäckas genast efter planteringen. Det är många fördelar med att lägga på grönmassa över jorden runt de planterade växterna så fort som möjligt, dels så bevaras fukten i jorden så bra att växterna inte behöver vattnas lika mycket som växter vilka planteras i jord utan täckning, dels så växer rötterna ut i den omgivande jorden mycket snabbt tack vare den jämna fukten och temperaturen, dels så får de utplanterade växterna bra med näring redan någon vecka efter täckningen och dels så förhindras ogräset att växa.
Har man smått om grönmassa till en början så kan man först lägga den närmast intill plantorna och sedan täcka det övriga utrymmet mellan plantorna.
Blir det långvariga torrperioder bör grönmassan vattnas med spridare även om inte växterna behöver vattnas. För att näringen från täckmaterialet skall komma växterna tillgodo måste det hållas fuktigt. I början av växtperioden, när inte växternas blast skuggar marken, torkar täckmaterialet i ytan om man inte vattnar med någon veckas mellanrum.

Studera växterna – hur mår de?
Genom att studera hur växterna utvecklas kan man snabbt se om det behövs mera näring till någon viss växtart. Är bladverket klent i växten eller ljusgrönt krävs det oftast mera kväve och om man då lägger på ett nytt lager gräsklipp, eller strör på lite torkat hönsgödsel och vattnar, så blir snart växterna piggare.

Gödselvatten endast ett komplement
Man kan även gödselvattna med gödselvatten tillverkat på naturgödsel och med nässelvatten, men man bör inte tillföra det mesta av näringen i form av gödselvatten utan det skall endast användas som kompliment till den ordinarie gödslingen med material rikt på organiskt bunden näring. När man gödselvattnar tvingar man växterna att ta upp den näring som är löst i vattnet. Vid för riklig tillförsel av gödselvatten blir det lätt obalans i växterna på samma sätt som det lätt blir med gödsling med konstgödsel.
Dessutom är risken för att näringen förorenar vattendrag större när man gödselvattnar än när den tillförda näringen endast kommer växterna tillgodo efterhand som livet i jorden har bearbetat gräsklippet eller naturgödseln.
När försommaren är kall kan det ta en lång tid innan näringen från täckmaterialet kommer växterna till godo och därför bör man gödselvattna växterna ett par gånger för att undvika näringsbrist. Och då passar det bra med nässelvatten.

Odling av grönsaker i sand
Att odla grönsaker i sand kan kanske uppfattas mera som en "kul grej" än en allvarligt menad, praktisk odlingsmetod, men det finns en del tillfällen då denna odlingsmetod är bra.
Man får tidigare skörd av t. ex. potatis, sallat, rädisor, morötter m m vid odling i sand i förhållande till odling i jord. Man kan börja odla på mark som är helt otjänlig för vanlig odling genom att lägga 30-50 cm sand ovanpå befintlig mark, även om den består av sten, blålera, stubbar från stora träd, kirskål och andra besvärliga ogräsrötter. Man kan odla tidiga grönsaker långt upp på fjällsluttningar. Man kan odla vid sommarstugor som ligger på klippor vid havet, man kan odla i områden som uteslutande har enbart sand i stället för jord.
Ju längre norrut man bor och ju kallare klimat man har desto större fördel är det att kunna skörda lite potatis, sallat, dill och morötter några veckor tidigare än vad som är möjligt vid odling i jord.

Så här gör man:
På en lämplig plats där vårsolen kan belysa växterna en stor del av dagen gör man en sandbädd som bör vara minst 30 cm djup, men gärna 50 cm eller mera. Man behöver inte ta bort grästorv eller andra växtrötter som finns, utan sanden läggs direkt på marken. Beroende av hur stor denna tidiga odlingsplats skall vara så gör man en ram av bräder, stockar, sten eller vad som passar bäst.
Även om det finns en naturlig fördjupning i marken så är det en stor fördel om denna sandbädd ligger högre än den omgivande marken, för då uppvärms sanden snabbare på våren.
Är det snö på sandbädden när vårsolen börjar värma i mars skottas den bort, och sedan täcks bädden med fiberduk. Även om det är bar mark bör sandbädden täckas med fiberduk för att odlandet skall kunna starta så tidigt som möjligt.
Skall potatis sättas i bädden bör sättpotatisen tagas in till förgroning ca en månad innan den skall sättas. Här i trakterna runt Sundsvall går det att sätta potatisen i sandbädd från mitten av april om sandbädden ligger på en solig plats och man är beredd att skydda blasten mot frostnätter när den tiden kommer.

Starta potatisodlingen trots snödrivor
Jag har satt potatis i sandbädd ute när det har varit meterhöga snödrivor på sidorna av bädden. När sanden blivit uppvärmd så att den är 8-10° C varm kan man sätta potatisen. För att utnyttja utrymmet bör den sättas med bara 20-25 cm avstånd i båda riktningarna. Potatisen bör sättas ca 10 cm djupt och därefter täcks bädden med fiberduk i dubbla lager. Är sanden torr bör den vattnas, men inte för rikligt för då blir den lätt för kall.
När blasten blivit 10-15 cm hög bör näring tillföras . Det bästa är då att lägga på lagrat gräsklipp, såvida man inte har färskt att tillgå. I nödfall kan naturgödsel läggas på denna första omgång. Lagrat gräsklipp och naturgödsel bör läggas i ett 5 cm tjockt lager, medan färskt gräsklipp läggs ca 10 cm tjockt.
Efter 3-4 veckor bör en ny omgång läggas på, men nu bör det vara endera färskt eller lagrat gräsklipp, naturgödsel går inte lika bra. Det är bra att lägga på en tredje omgång gräsklipp i början av maj, bl a för att det inte skall komma ljus på potatisknölarna som ofta ligger ytligt i sanden.
Det är naturligtvis nödvändigt att täcka potatisblasten väl mot frost, annars spolieras lätt hela odlingen.

Förkultivering och direktsådd
Skall man odla sallat i sandbädden är det enklast om man först sår i små krukor så att plantorna har en liten jordklump när de sätts i sandbädden.
Morötter, dill och rädisor kan sås direkt i sandbädden, men man bör då först göra en 3-5 cm djup fåra i sanden och fylla fåran med kompostjord eller blomjord tillverkad av sand och gräsklipp så som tidigare beskrivits. Omedelbart efter sådden bör lagrat gräsklipp läggas mellan raderna så att näringen finns på plats när plantorna kommer upp. Men lägg på gräsklippet försiktigt så att inte såraden täcks.
Efter gallring och utplantering av sallat läggs ett 10 cm tjockt lagrat eller färskt gräsklipp mellan raderna. För sallat, dill och rädisor är det tillräckligt med denna täckning, men för morötter behövs det en omgång till 2-4 veckor efter gallringen. För att få bra växtklimat bör fiberduk användas hela tiden.
Efter 3-4 års odlande i denna sandbädd finns det så mycket näring kvar på våren att det räcker med en omgång täckmaterial, som läggs på efter gallringen.

Odla bredvid smittad jord
Har man fått problem med klumprotsjuka, astersjuka eller andra problem med sjukdomar i trädgårdslandet kan man lätt göra en odlingsplats för de växtarter som inte längre kan odlas i den smittade jorden. Det är vanligtvis kålrötter och andra kålväxter som det brukar bli problem med efter många års odlande på samma plats.
Det går då bra att lägga ett 30-50 cm djupt sandlager ovanpå marken några meter från den smittade jorden. För att inte smittan från trädgårdslandet skall föras över till sandodlingen får man inte ta jord från trädgårdslandet när man skall dra upp de växter som skall planteras i sanden. Man bör inte heller använda kompostjord eftersom det kan finnas smitta kvar i kompostjorden, om komposten inte har fungerat riktigt bra.
Även om det är möjligt att så kålrot i sanden är det bättre att så i små krukor eller i fat, föra över plantorna till små krukor och därefter sätta ut dem med jordklump i sandbädden. Det räcker med en jordklump på 6-8 cm i diameter. Även om man normalt inte förkultiverar kålrotsplantor så är det lika enkelt att göra det som att dra upp plantor av vitkål, blomkål m.m.
Den lämpligaste såjorden för denna plantuppdragning är den man själv tillverkar av sand, gräsklipp och lite torvmull, i den finns det ju ingen smitta. Hur såjord och inplanteringsjord bereds beskrivs i kapitlet om uppdragning av utplanteringsväxter.
När kålplantorna är satta i sanden läggs ett 10 cm tjockt lager gräsklipp mellan plantorna. Är det smått om gräsklipp går det bra att till en början lägga endast intill plantorna, men sedan bör hela ytan mellan plantorna täckas. Det krävs ytterligare en täckning till, efter ca en månad, för att näringen skall räcka hela sommaren.
Eftersom kålväxter behöver en mycket kort förkultiveringstid är det lätt för alla som har problem med denna sjuka i jorden att dra upp egna plantor för plantering i sandbädden. Man behöver inte något växthus utan det räcker med en enkel bädd som täcks med plastfolie eller glas.
Sådden i norra Sverige behöver inte göras tidigare än i slutet av april, eller 5-6 veckor före den tid då man kan plantera ut växterna i den trakt där man bor.

Odling på klipphällar
Har man en sommarstuga ute vid havet eller annan plats där det bara finns klipphällar kommer denna metod med odling i sand mycket väl till pass. Genom att lägga några stockar som håller sanden på plats eller genom att fylla en klippskreva med sand så har man fått en fin odlingsbädd.
Man bör välja ett bra läge för sandbädden där det varken är för blåsigt eller för lite sol. Även om en klippskreva är enklare att använda för detta ändamål så bör man komma ihåg att odlings bädden blir mycket varmare om den läggs ovanpå en stenhäll.
Sanden kan ofta tas från närbelägen strand, det är ju inte frågan om stora mängder och inte störande på naturen eftersom det bara är fråga om en liten omflyttning av sanden. Det skall vara en blandning av grövre och finare sand. Är den alltför finkorning släpper den inte igenom luften tillräckligt bra, och är den för grov rinner vattnet igenom alldeles för snabbt.
För att inte sandbädden på klipphällen skall torka för snabbt bör man lägga lite mossa, lavar eller grästorv mot stenen runt ytterkanterna av bädden.
När man nu inte har gräsmattor att ta gräsklipp som marktäckningsmaterial ifrån tar man istället de vilda växter som finns utefter stränderna eftersom även de innehåller alla de näringsämnen som de odlade växterna behöver. Det kan vara svårt att hugga sönder materialet i små bitar, men när det gäller saftiga örter räcker det med att stjälkar och blad bultas sönder något för att näringen skall frigöras något snabbare än om växterna läggs på hela. Visserligen så ser det inte lika snyggt ut med långa sönderbultade växter som en bra marktäckning med gräsklipp, men fördelarna med odlingsmetoden överväger eventuella skönhetsfel.
När man täcker med hela växter på detta sätt bör man lägga ett tjockare lager än normalt. Det bör vara ca 15 cm när det är nypålagt om näringen skall frigöras tillräckligt snabbt.
För denna sommarstugeodling är det nog rädisor, sallat, dill och kanhända morötter som är de viktigaste arterna. Dessa växter måste då sås i sanden, men för att det skall lyckas bör man först dra upp en 3-5 cm djup skåra och fylla den med kompostjord, kompost kan man mycket väl ha vid sommarstugan, eller med annan jord man kan skrapa ihop.
Det är viktigt att de växter som sås i sand på detta sätt får tillgång till näring snabbt när de har börjat växa. Lägger man på hela, om än bultade växter, så dröjer det lite väl länge innan näringen kommer ner i sanden. Därför bör man endera gödselvattna plantorna några gånger med gödselvatten tillverkat t. ex. på nässlor eller torkad hönsgödsel eller också plockar man gröna löv, allöv är kväverikt, och lägger i ett par centimeter tjockt lager sedan löven bultats sönder något. Vattningen måste vara regelbunden den första tiden tills det tjocka täckmaterialet har kommit på plats.

Odling på fjällsluttningar och vid fjällstationer
Lika väl som man kan odla vid havet på klipporna så kan man med denna odlingsmetod få bra växtresultat på söder- och östersluttningar långt upp i fjällvärlden. Men givetvis bör det vara i närheten av vattendrag där man kan få tag på sand och vatten.
Genom att göra en typ av drivbänk med hjälp av stockar, stenar eller annat lämpligt material och fylla med sand i ett 20-30 cm tjockt lager så får man en riktig varmbänk när solen skiner dygnet runt. För att underlätta bevattningen så bör man lägga lav och mossa på stenarna så att hela ytan som skall odlas har en botten av fuktbevarande material.
Det är t. ex. plocksallat, dill och rädisor som passar för denna odling, men även morötter av extra tidig sort samt majrovor kan odlas där.
Det finns ju alltid tillräckligt med saftigt gröna växter i fjällen som kan plockas för att användas som täckmaterial. Bultas de sönder innan de läggs i ett 10-15 cm tjockt lager så kommer det att bli fart på växterna efter ett par veckor. Den lilla mängd jord som behövs till såfåran kan skrapas ihop där det är myrmark eller intill ett vattendrag. Näringen som finns i den jorden räcker åt plantorna de första veckorna efter deras uppkomst.

Odling på vattensjuk mark
Det finns ställen där det inte går att dränera eller dika ut överskotts vatten till rimliga kostnader, och sådan vattensjuk mark är direkt olämplig för odling. När jorden är våt ända upp till markytan blir det syrebrist för växtrötterna och växtresultatet blir mycket dåligt. Men med hjälp av sand kan man ändå utnyttja denna våta mark, och till och med dra fördel av att marken är våt. Ovanpå marken, oavsett om den är beväxt med gräs eller andra växter, läggs ett 30-50 cm tjockt lager sand. Den kan hållas på plats med stockar eller bräder. I det här fallet är det lämpligt att göra sandbäddar, som sängar i ett trädgårdsland. 100-150 cm breda kan bäddarna vara och gångarna bör vara så breda att man kan köra med skottkärra emellan bäddarna.
I dessa sandbäddar kan i princip grönsaker av alla arter odlas, och även om man köper sand för denna odling är det på sikt en lönsam investering eftersom man får ett mycket bra växtresultat med ett minimum av skötsel sedan bädden är på plats.
Tack vare den våta marken får man automatisk underbevattning så att sanden hålls våt ända upp till ytan. Sanden blir dock aldrig så våt att inte växterna trivs i den, vilket skulle bli fallet om man fyller jord inom de utlagda bänkramarna. Oavsett om det är en våt eller torr sommar så har man en lagom fuktighet i sandbädden och de första 8-10 åren blir det inte några ogräsproblem.
Sådd eller plantering kan göras på det sätt som tidigare beskrivits för odling i sand. Även om bädden inte behöver vattnas eftersom den alltid är våt så är det ändå nödvändigt att fukta på täckmaterialet den första tiden tills växterna har blivit så stora att deras bladverk täcker hela ytan, sedan hålls täckmaterialet fuktigt utan någon vattning uppifrån.

Odling på mark med svåra rotogräs och ovanpå stubbar och trädrötter
Även om björk, sly och annan växtlighet helt nyligen tagits bort kan man på en gång börja odla, trots alla stubbar och rötter. Stubbar bör sågas av så nära marken som möjligt. Det måste vara minst 30 cm sand ovanpå stubbarna, men ett sandlager på 40-50 cm är fördelaktigast.
För att inte skott från asp och andra trädarter skall skjuta upp genom sanden är det viktigt att ytan täcks så snabbt som möjligt. Därför är det lämpligast att odla kål och potatis den första sommaren så att man kan lägga rejält med marktäckning mellan plantorna. Två omgångar täckning med ett 10 cm tjockt lager är tillräckligt för att inga växter skall skjuta genom sanden och även tillräckligt för att de odlade växterna skall få den näring de behöver.
När man odlar potatis i denna sandbädd är det bättre att lägga på ny sand ovanpå potatisstånden när den skall kupas, än att ösa upp sand från sidorna om djupet inte är mera än ca 40 cm. Kupningen skall göras innan marktäckningen läggs på. Det är viktigt att kupningen sker så tidigt att marktäckningen kommer på plats innan blasten blivit högre än 15-20 cm, det är annars risk för att potatisen hinner lida brist på näring.

Jordgubbslandet
Jordgubbar trivs bra i lätt jord. I tung jord ökar risken för övervintringsskador och plantorna kommer igång senare på våren eftersom tung jord alltid är kallare än lätt jord. För de som bor i norra delen av Sverige är det en fördel ju tidigare jordgubbsplantorna kommer igång därför att vid sen blomning ökar risken för att gråmögel skall angripa jordgubbarna när de mognar. Dessutom blir det sämre smak på bären ju senare de mognar därför att de får för lite sol.
Det är därför mycket lämpligt att sätta jordgubbar i ren sand, isynnerhet om man har olämplig jord att odla dem i.
För att få ännu tidigare skörd kan man bygga upp en jordgubbslave med hjälp av bräder eller några stockar. Det spelar ingen roll hur underlaget är om man lägger 30-40 cm sand ovanpå marken på en solig plats.
Jordgubbsplantoma bör ha en liten jordklump när de sätts i sanden, men det går även bra att ta ett par nävar kompostjord eller torvmullsblandad jord och krama ihop runt rötterna på varje planta när den sätts. Lägg därefter ett 10 cm tjockt lager gräsklipp ovanpå sanden mellan plantorna oavsett om planteringen sker på hösten eller våren.
Kommande vår läggs ett lika tjockt lager över hela ytan mellan plantorna. Därefter är det inte lämpligt att lägga på varken färskt eller lagrat gräsklipp i Jordgubbslandet därför att då växer plantorna alltför kraftigt på bekostnad av blomning och skörd.
Trots att man planterar i sand bör det vara normala avstånd, ca 50 cm mellan plantorna och 70-80 cm mellan raderna.
Planterar man jordgubbar i jord gödslar man på samma sätt vid planteringen och den första våren. Eftersom det är en stor fördel att hålla jorden eller sanden mellan plantorna täckt med organiskt material bör man varje höst täcka med torrt löv som blandats upp med gulnat gräs eller också med kompostjord.

Till sidans topp

Boken om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt

Innehåll:

1. Det var så det började

2. Lagring av grönmassa och    förbättring av odlingsjorden

3. Trädgårdslandets skötsel från höst     till höst

4. Odling i sand och i gräsmatta

5. Växthus och växthusodling

6. Grönsaksodling i växthus och kruka

7. Vindruvsodling i växthus

8. Odla träd och buskar i sand

9. Odla perenner och sommarblommor i    sand

10. Uppdragning av      utplanteringsväxter

11. Krukväxter i Ekoblandning

12. Ekologisk skötsel av gräsmattan

13. Komposten

Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas, helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag, Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post: info@naturochtradgard.se

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor, tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.