Natur och Trädgård Bokförlag
StartsidaErbjudandenNatur & TrädgårdBeställa och prenumereraLäsvärtPressVärvarpremier

Missa inte:

Special om grönmassa!

Värvarpremier!


Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning


Natur och Trädgård
Bokförlag

Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se


Senast ändrad
2010-03-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

 

Växthus
Växthus på sandbädd och alla växter utanför, växer i sand.
Foto: Eva Åkerstedt

Boken om marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 5

Växthus och växthusodling

I detta kapitel får du först lära dig vad som är nödvändigt att tänka på innan växthuset sätts upp. Och sedan hur du sköter det så att dina växter trivs.

För husbehovsodlaren är ett växthus mycket värdefullt oavsett var i landet man bor, även om de som bor i norra delen av landet onekligen har större behov av ett växthus för att möta våren tidigare och för att förlänga sommaren.
Vilken typ av växthus man skall välja är beroende av hur stort odlingsintresse man har, en odlare nöjer sig kanske med att endast sätta tomater och gurka medan en annan odlare drar upp utplanteringsväxter, odlar vindruvor, fikon, tomater, paprika, gurka, persikor, tidig sallat, krukväxter, perennaväxter samt förökar träd och buskar.
För den senare typen av odlare lönar det sig naturligtvis att köpa eller bygga ett välisolerat växthus av tillräcklig storlek, medan den som nöjer sig med få växtarter kan klara sig med ett enkelt hemby gge eller en billig typ av växthus.

Val av modell
Det finns ju ett flertal modeller att välja emellan, men vad man skall se på, förutom priset, är om växthuset är ändamålsenligt så att hela ytan i växthuset kan utnyttjas. De lusthusmodeller som finns är visserligen vackra att se på, men det är tyvärr stora ytor som inte kan utnyttjas effektivt. Däremot är de växthustyper som har växthusmodell, d.v.s. en avlång modell, mera lämpade för ett normalt odlande.
Bredden är viktig, endera bör bredden vara så att man har en gång i mitten och ett bord eller bädd på varje sida om gången, eller också skall det vara så brett att man får plats för två gångar med bord eller bäddar emellan och på sidorna. Man bör även se till att dörren är så bred att en skottkärra med jord, sand, gödsel eller gräsklipp kan köras in utan besvär.
En annan viktig detalj är luftanordningen, som tyvärr ofta är feldimensionerad på de växthus som finns i marknaden. Luftluckomas storlek bör bara 15-20 % av takytan om man skall kunna få tillräcklig urluftning en solig dag. Man skall inte jämföra yrkesodlarnas växthus därför att i dessa finns det termostatstyrda fläktar som hjälper till att vädra ut överskottsvärmen. Luftluckorna bör sitta på växthusets båda sidor och det är bättre med 4 mindre luckor än 2 stora. Det är även bra med automatisk luftning på åtminstone en eller två luftluckor, då riskerar man inte att "koka" växterna om man glömmer bort att lufta växthuset någon gång.

Glas eller plast?
Huruvida växthuset skall vara av plastskivor, plastfolie eller glas har både med utseendet och livslängden att göra. Ett glasväxthus är både hållbart och snyggt, men det måste stå på ett stadigt underlag. Plastskivor med luftkanaler i skivorna kan även ge växthuset ett snyggt utseende, och skall växthuset värmas upp under långa perioder är det mest ekonomiskt med sådant material.
Nu finns det i de flesta modeller av växthus särskilda fästanordningar för att sätta plastfolie invändigt så att man får en luftkudde mellan ytterglas eller plast och folie på innersidan. Vid odling under den tid då extravärme behövs bör man alltid använda sig av denna isolering. Det blir både billigare och man får en jämnare temperatur även under den årstid då extravärme inte behövs.
Växthus med enbart plastfolie i väggar och tak kan användas för tillfälliga växthus och på platser där utseendet inte spelar någon roll. Med dubbla lager folie med luft emellan blir även ett sådant hus rätt värmeekonomiskt.

Placeringen är viktig
Växthusets placering på villatomten är även av stor betydelse både för utseendet och med tanke på ljus och sol. Det bör inte vara någonting som skuggar mot ljuset, inte ens på norrsidan av växthuset, men däremot kan det vara bra om det är några lövträd som skuggar mot den starkaste solen mitt på dagen. Om det är möjligt bör växthuset ställas på en plats dit solen når tidigt på förmiddagen och helst även på eftermiddagen och kvällen. Det är en stor fördel för växterna om de belyses av solen på morgonen, för då får de betydligt längre växtdag än de växter som inte får sol och ljus förrän långt fram på förmiddagen.
Har man ett avlångt växthus bör det läggas i norr och söder. På så sätt får man maximalt ljus och solinsläpp under hela dagen. Ligger växthuset med gavlarna i öst och väst blir det mera ensidig belysning av växterna och det blir gärna alltför varmt mitt på dagen när det är sol.
Skall man odla gurka i växthuset är det praktiskt att placera dörren på norra gaveln. Då får man en fin gavelvägg mot söder som passar bra för gurkodling.
När man har beaktat alla dessa krav och är klar att sätta upp växthuset är det dags att ta ställning till hur man skall odla så att odlingsbädden kan göras klar innan växthuset sätts på plats. För husbehovsodlaren bör det egentligen vara självklart att odlandet skall vara så naturligt och miljövänligt som möjligt, även om marknadskrafterna trycker på i försök att få husbehovsodlaren att skaffa alla de tekniska och kemiska finesser som yrkesodlare har till sin hjälp vid odlingen. Genom annonser och marknadsanpassade rådgivare rekommenderas husbehovsodlaren att odla tomater och gurka i stora krukor eller i säckar, med den torvmullsblandade jord som kräver konstgödsel för att växtresultatet skall bli någorlunda bra, trots att det för husbehovsodlare är mycket enklare att odla i bädd så som tidigare gjorts inom yrkesodlingen.
Att odla växter i bädd på golvet är det enklaste och den traditionellaste metoden för husbehovsodlaren. Denna odlingsmetod ger ett bra resultat utan att man behöver ta några jordprover eller analyser på näringsblandningen i gödselvattnet som yrkesodlare ständigt måste göra. För att kunna utnyttja växthuset till fullo är det lämpligt att ha bord i växthuset tidigt på våren, men sedan ta bort dem och odla på bäddarna.

Sand bättre än jord i växthus
Det bästa odlingssubstratet eller materialet i bädden är sand. Jag har odlat på sandbädd i växthus i 20 år. Sand är även ett bra underlag för själva växthuset, varför det är lämpligt att lägga ut sandbädden innan växthuset sätts upp.
För att växthuset skall stå stilla, i synnerhet om underlaget består av lerjord, så är en bädd av sand till ett djup av 40-60 cm eller djupare ett så bra underlag att man endast behöver lägga en syll av plank direkt ovanpå bädden, och ställa växthusväggarna direkt på denna syll.
Jag har ett växthus som är 15 meter långt, 4 meter brett och 3 meter högt som står på en syll av 2" x 5" plank, vilken ligger direkt på sandbädden. Huset är byggt 1984 och trots att det är tung lerjord under sandbädden står det helt stilla, även när det är en vinter utan snö som isolerar.
Att gjuta eller mura en sockel till växthuset är ett helt onödigt arbete som på intet sätt förbättrar odlingsförutsättningarna. Man skall inte heller lägga något isolerande material mellan sanden och underliggande jordlager, utan sanden skall ha direkt kontakt med jorden. Att lägga lecakulor, bark, flis, singel eller något annat av det som ibland rekommenderas som underlag för odlingsbädden är enbart till nackdel för odlingsresultatet, i varje fall när man tillämpar odlingsmetoden att gödsla med gräsklipp eller grönmassa. När sanden får kontakt med underliggande jordlager leds markfukten upp genom sanden så att bevattningbehovet blir mindre för en sandbädd än en jordbädd.
Med en sandbädd i växthuset finns det inte heller någon anledning att lägga ner värmeslingor i sanden eftersom att sanden värms upp snabbt på våren och håller högre temperatur under sommaren än vad en jordbädd håller.

Inte för finkornig sand
Den sand som skall användas får inte vara för finkornig, en kornstorlek mellan 0-6 mm med cirka 80% mellan 0-4 mm och 20% mellan 4-6 mm är en bra blandning, men det går även bra med blandningar som kallas för sättsand, mursand och putssand.
Det är bra om sandbädden går ca 50 cm utanför växthusets väggar och om markskivor, 5 cm tjocka, läggs från växthusväggen och 50 cm utåt. Om dessa markskivor läggs på 20-30 cm djup med sand ovanpå kan även denna mycket gynnsamma plats användas för odling av låga blommor och grönsaker sommartid.
Det är alltid en fördel ur värmesynpunkt om växthuset och odlingsbädden ligger högre än den omgivande marken. Odlingsbädden värms då upp mycket tidigare på våren. Måste man gräva bort jord för att få en tillräckligt djup sandbädd bör det finnas dränering från den lägsta punkten om jorden är mycket kompakt och våt.

Växthusets skötsel
Man bör utnyttja växthuset från tidiga våren oavsett vad man odlar, att vänta till maj-juni med att sätta de första växterna i odlingsbädden är synd, för då har man redan gått miste om en värdefull odlingsmånad. Oavsett vilka växter som odlas i växthuset blir standardskötseln ungefär densamma. Har man mer än en växtart, så som de flesta husbehovsodlare har, gäller det att sköta växthuset på så sätt att de flesta växtarterna trivs någorlunda. Det är endast om man vill dela in växthuset i olika avdelningar som man kan ge individuell skötsel åt olika växtarter.
För att tillfredsställa de flesta växterna så bör man hålla en nattemperatur omkring 15° C, och en dagstemperatur på 18-20° C mulna dagar. När det är sol kan dagstemperaturen få gå upp mot 25° C. Högre temperatur är inte till någon fördel för växterna, det är egentligen bara gurka som tycks trivas med temperatur upp mot 30° C, om det är sol.

Viktigt att sänka temperaturen soliga dagar
För den nyblivne växthusskötaren visar det sig rätt snart att det är svårt att hålla ner temperaturen så att den inte går över 25° C när det är sol. Det hjälper nämligen inte att man enbart öppnar luftluckorna utan växthuset måste även skuggas om man skall kunna sänka temperaturen tillräckligt.
Skuggning av växthuset slarvar många husbehovsodlare med, trots att skötseln blir enklare och växtresultatet bättre när växthuset är skuggat på rätt sätt. Man kan visserligen använda tillfälliga skuggmaterial som lövruskor, säcksäv och liknande, men det är bättre att redan på våren skugga med en speciell skuggfärg som då sitter kvar hela sommaren, eller tills man vill ta bort den. Skuggfärgen lossnar om man fuktar och gnider med en borste.
Denna skuggfärg, som finns att köpa hos fröhandlare, skall blandas med vatten och sedan duschas över växthuset på söder och östersidorna där solen belyser som skarpast.
Även om det kan kännas galet måste man ibland redan tidigt på våren, när det är riktigt kallt på nättema, öppna luftluckorna på dagarna och släppa ut överskottsvärmen när solen skiner. Men man måste vara försiktig när man luftar när det är minusgrader ute så att inte kalluften faller direkt ner på växterna inne i växthuset. När man luftar vid den årstiden bör man sätta en plastfolie under luftluckan så att kalluften leds åt sidorna, den hinner då värmas upp innan den träffar växterna. Får kalluften falla direkt på växterna blir det lätt skador på dem på grund av den snabba temperatursänkningen.
Det är säkrare att lufta på flera ställen med små öppningar så att temperaturen jämnas ut bättre.
Blåser det skall man lufta på läsidan därför att växterna tycker inte om drag, inte ens under sommaren när det är varmt ute. För att få så jämn temperatur som möjligt bör man inte vänta för länge med att lufta upp växthuset på morgonen. Har man automatiskt lucköppnare bör den ställas in på att öppnas vid 20-22° C.
Man skall också stänga luftluckorna i god tid på kvällen innan temperaturen hinner sjunka för mycket. Det gäller även sommartid då det är relativt varma nätter.
Idealtemperaturen för de flesta växtarter är 15-19° C på natten och 20-22° C på dagen. De flesta växtarter som husbehovsodlare har i sitt växthus är mycket toleranta mot felaktig temperatur, men det blir alltid på bekostnad av växtresultatet.

Vattna tidigt på dagen
Vattning av växterna, oavsett om de står i krukor eller är friplanterade på bädd, bör om möjligt göras på morgonen eller förmiddagen därför att en växt som är så torr att den börjar sloka på morgonen hinner inte återhämta sig under den dagen, och löper dessutom stor risk att få brännskador. Dessutom är det en del växter som inte mår bra av att vattnas på kvällen. Tomater, t. ex ., tål inte hög luftfuktighet och vid vattning sent på eftermiddagen eller kvällen höjs luftfuktigheten betydligt mera än vid vattning på morgonen.
För att värma upp växthuset så är en vanlig kupévärmare den enklaste lösningen, men man spar mycket energi om kupévärmaren har termostat som stänger av värmen så fort solen har värmt upp luften.
Även om man är hemma hela dagarna är det svårt att passa på och stänga i rätt tid. Har man automatiska öppnare till luftluckoma bör man se till att det är ca 5° C skillnad mellan den temperatur då termostaten slår ifrån värmen och den temperatur då luftluckoma öppnar.

Till sidans topp

 

Boken om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt


Innehåll:

1. Det var så det började

2. Lagring av grönmassa och    förbättring av odlingsjorden

3. Trädgårdslandets skötsel från höst     till höst

4. Odling i sand och i gräsmatta

5. Växthus och växthusodling

6. Grönsaksodling i växthus och kruka

7. Vindruvsodling i växthus

8. Odla träd och buskar i sand

9. Odla perenner och sommarblommor i    sand

10. Uppdragning av      utplanteringsväxter

11. Krukväxter i Ekoblandning

12. Ekologisk skötsel av gräsmattan

13. Komposten



Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas, helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag, Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post: info@naturochtradgard.se

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor, tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.