Missa
inte:
Gratis
provex!
Special
om grönmassa!
Värvarpremier!
Adresser
till fröfirmor
Gratis
rådgivning
Natur
och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se
Senast ändrad
2010-03-03
Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag
Webbproduktion
Benny Stockman |
|

Plantering av valnötsträd. Gräv en grop
så stor att jordklumpen
går ner och det finns ett ca 10cm utrymme runt om, och i botten som sedan
fylls med sand.
Foto: Eva Åkerstedt
Boken om
marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 8
Odla
träd och buskar i sand
Även
träd och buskar kan planteras i sand. Tack vare odling i sand
flyttas ömtåliga växters nordgräns norrut.
Hur man
går tillväga
vid plantering av träd och buskar är
av stor betydelse för deras utveckling under många år framåt.
En ur växtsynpunkt felaktig plantering kan ha en hämmande inverkan
de första 3-4 åren och i vissa fall i många många flera år.
En felaktig plantering resulterar inte sällan i att växterna dör
redan första året.
Fyra misstag:
1. För stor grop
Det vanligaste misstaget man gör vid planteringen är att man gräver
en för stor planteringsgrop. I en väldränerad jord medför
det inte några större nackdelar, men i lerjord och annan kompakt jord
så resulterar det i att gropen, i vilken växten står, fylls
med vatten under längre eller kortare perioder så att växtrötterna
kvävs av syrebrist.
2. Fel jord
Ett annat misstag är att man fyller gropen med torvmullsrik jord, ofta på rekommendationer
av plantförsäljaren. Den planteringsjord som säljs innehåller
nästan bara torvmull och när den blir våt så behåller
den fukten så länge, alltför länge, att syret inte kommer
ner till växtröttema.
En ännu större nackdel med för mycket torvmull i planteringsjorden är
att den suger till sig fukten på hösten så att hela jordklumpen
blir en enda isklump, och det är förödande för växten.
För växter med övervintrande blad och barr är det extra farligt
eftersom det tar så lång tid på vår en innan isklumpen
tinar upp. Det medför att växten inte kan ersätta det vatten som
avdunstar från blad och barr så länge som jordklumpen är
frusen. Följden blir att barr och blad gulnar och faller av.
I de delar av Sverige där det alltid är tjäle i jorden vintertid
bör man inte blanda in mera än 10-20 % torvmull i planteringsjorden,
och i vissa fall behövs det ingen torvmull alls.
3. Naturgödsel i planteringsgropen
Det tredje misstaget som en del gör vid plantering är att man i den
uppgrävda gropen lägger naturgödsel. Eftersom det är viktigt
med syre inte enbart till växtröttema utan även till de varelser
som skall omvandla naturgödseln får inte naturgödsel eller annat
organiskt material blandas ner i gropen så att det kommer 20-30 cm eller ännu
djupare ner i gropen. Skall man gödsla de planterade växterna med naturgödsel
skall den läggas ovanpå jorden efter planteringen.
4. Öppen jord
Fjärde misstaget, som blir en följd av den stora uppgrävda gropen, är
att man håller jordytan öppen. Tyvärr rekommenderas även
detta av många plantförsäljare. Och i informationsblad som delas
ut står att jorden måste hållas öppen i minst 4-5 år
efter planteringen om växterna skall trivas. Att det inte förhåller
sig så är lätt att bevisa, och det finns mycket som talar emot
att jorden får ligga öppen.
I öppen jord minskar antalet levande varelser som t.ex maskar, bakterier,
tusenfotingar, svampar och många andra arter som håller till i jord
som är täckt med gräs eller annat organiskt material. Och det är
levande varelser som är nödvändiga för att växterna
skall trivas.
I öppen jord är det stor temperaturskillnad mellan natt och dag under
sommaren när solen skiner, och denna temperaturskillnad är inte bra »varken
för växtrötterna eller för de varelser som finns i jorden.
I öppen jord urlakas näringen snabbare än i gräsbeväxt
jord oavsett om det är konstgödsel eller naturlig näring man har
gödslat med.
Ur skönhetssynpunkt är det knappast vackrare med öppen jord än
gräsbeväxt jord runt träd och buskar och det är dessutom
betydligt mera arbete att försöka hålla jorden fri från
ogräs än att klippa gräset.
Plantera så här istället – steg
för
steg:
Den planteringsmetod som jag istället vill föreslå är både
enklare och billigare och ger ett bra växtresultat. Oavsett hur jorden är
där växterna skall planteras bör man inte gräva större
grop i marken än att jordklumpen går ner i hålet. (För
barrotsplantor går man tillväga lite annorlunda.)
1. Gropen
Är det mycket tung lerjord, eller av annan anledning kompakt jord, bör
hålet göras så stort att det blir ett tomrum på 2-3 cm
runt jordklumpen och djupet bör även vara så stort att jordklumpen
kommer ca 5 cm djupare än jordytan. Före planteringen läggs ett
sandlager i botten på hålet så att växten kommer i rätt
höjd i förhållande till hur den har stått tidigare. Därefter
fylls sand runt om jordklumpen så att det inte blir något tomrum
mellan jordklumpen och den omgivande jorden. Sedan läggs ett 3-5 cm tjockt
sandlager ovanpå jordytan från planteringsgropen och ca 50 cm utåt,
oavsett om det är gräsmatta eller öppen jord där planteringen
skett.
2. Vattningen
Vattna kraftigt ett par gånger så att sanden rinner ner riktigt intill
jordklumpen och lägg därefter ett 10 cm tjockt lager gräsklipp över
hela den yta som sanden täcker.
3. Täckningen
När man planterar i lätt och lucker jord behöver man inte lägga
på mera sand än den som krävs för att fylla igen runt jordklumpen.
Men gräsklipp skall även då läggas på lika stor yta
som tidigare nämnts.
4. Eventuell stöttning
Vid plantering av träd är det viktigt att man före planteringen
slår ner ett kraftigt stöd som trädet binds fast emot efter planteringen.
Om man slarvar med att binda fast träd som planteras har de svårare
att rota eftersom de nya rötterna som växt ut från jordklumpen
lätt slits av om det blåser så att trädet gungar.
Så planteras barrotsväxter
När man planterar barrotsväxter, d v s. växter som inte har stått
i en kruka så att de har en jordklump runt roten, gör man gropen efter
rötternas form. Man ställer växten på marken och gräver
där rötterna skall vara. Det finns ingen anledning att gräva ett
cirkelrunt hål. Däremot skall man gräva så djupt att växten
kommer i samma djup som den har växt tidigare. Och vid plantering av barrotade
träd är det lika viktigt som tidigare nämnts att man slår
ner ett stöd före planteringen.
Runt rötterna fyller man sedan igen med kompostjord, eller sand som blandats
upp med ca 20 % torvmull. Lite torvmull intill rötterna är bra för
det stimulerar växten till snabbare rotbildning.
Är det tung jord läggs ett 5 cm tjockt sandlager ovanpå ytan
i en cirkel ca 50 cm utåt. Därefter läggs 10 cm gräsklipp
ovanpå sanden.
I lätt jord behövs det inte någon sand på jorden intill
den planterade växten utan gräsklipp läggs direkt på jorden.
Marktäckning
Sker planteringen tidigt på våren bör ett nytt lager gräsklipp
läggas ovanpå resterna av det föregående efter en månads
tid, men inte senare än i mitten av augusti.
Kommande sommar läggs gräsklipp på samma sätt, dels tidigt
på våren och dels under försommaren. 3:dje till 5:e året
efter planteringen räcker det med ett lager gräsklipp per sommar och
därefter kan man göra 2-3 års uppehåll mellan varje gång
man lägger på gräsklipp. Ser man att växterna växer
för kraftigt gör man längre uppehåll och ser de magra ut
ger man gräsklipp oftare.
Från det man endast lägger på gräsklipp en gång per
sommar kommer gräsmattan att växa fint ända intill de planterade
växterna. Det är endast under den dryga månaden som det tar för
gräsklippet att förmultna som det inte ser så snyggt ut intill
växterna. Men med tanke på att växterna trivs så bra med
denna planteringsmetod är det lilla obehaget värt att stå ut
med.
Övervintrar bättre i sand
Vill man plantera en buske eller ett träd som inte är riktigt övervintringssäkert
där man bor kan man öka växtens övervintringsförmåga
avsevärt genom att plantera den i sand. Men det måste vara ett rejält
sandlager, för buskar bör det vara minst 50 cm djupt och för träd
70-80 cm. I båda fallen är det dock en fördel om det är
ett ännu djupare sandlager där planteringen sker.
Viktigt med avrinning
Det måste finnas avlopp från botten av sandbädden om fördelen
med plantering i sand skall komma till sin fulla rätt. Det är troligen
för att vatten rinner undan så bra ur sanden, så att växterna
hinner avmogna tillräckligt på hösten, som de klarar övervintringen
så mycket bättre när de planteras i sand.
Inga nackdelar
Det finns inga nackdelar att plantera växter i ren sand. Under alla år
som jag gjort försök med denna metod har ingen plantering misslyckats.
När det gäller buskar så förefaller det dessutom som om
de blir mera förgrenade nerifrån när de planteras i sand än
när de planteras i vanlig jord.
Jordklump för lyckat resultat
För att denna planteringsmetod skall lyckas bra bör växterna ha
en j ordklump. För buskar räcker det om de stått i en kruka som är
l0-12 cm i diameter och för mindre träd en krukstorlek på 15-20cm.
När planteringen är klar läggs ett 10 cm tjockt lager gräsklipp
eller annan grönmassa ovanpå sanden intill växten och ca 50 cm
utåt. De första två somrarna läggs gräsklipp på två gånger
per sommar och sedan räcker det med en gång per sommar i 4-5 år
framåt. Därefter läggs det bara på om man ser att det verkligen
behövs.
Skötsel av äldre träd och buskar
På de flesta villatomter finns det nästan alltid någon buske
eller något träd som inte ser ut att trivas. De växer dåligt,
angrips ofta av skadedjur eller svampsjukdomar. Även om det naturligtvis
kan vara många orsaker till att växterna inte mår bra f inns
det en standardmetod som oftast hjälper, och som dessutom är mycket
enkel.
Så här räddar du gamla träd
och buskar
1. På hösten, eller tidigt på våren, läggs ett 5-10
cm tjockt sandlager från centrum av busken eller trädets stam och
så långt utåt att sanden ligger 30-50 cm utanför yttersta
grenarna.
2. På våren och försommaren läggs sedan 10 cm gräsklipp
ovanpå sanden. Är det en växt som stått stilla i många år
bör behandlingen upprepas ett par gånger med ett års mellanrum,
men ofta sätter växterna igång och växer redan första
sommaren.
Tack vare sanden blir jorden luftigare och det förefaller som om det är
alltför kompakt jord som är orsak till att många växter
vantrivs, och något enklare sätt att åtgärda detta finns
nog inte.
Förhöjda sandbäddar bra mot blöta
Har man växter som är planterade i mycket vattensjuk jord så att
vattnet under långa perioder står nära jordytan trivs ju inte
dessa växter. Men i stället för att flytta dem kan man höja
upp marken genom att lägga 10-20 cm sand ovanpå jorden.
Det är inte någon fara att lägga sand upp mot stam eller grenar
på växterna därför att sanden är så luftig att
den släpper igenom tillräckligt med luft. För att locka växternas
rötter att snabbare söka sig upp i sanden där de får tillräckligt
med syre skall man täcka sandytan med gräsklipp 10 cm tjockt en gång
om året i 4-5 års tid.
Bärbuskar och fruktträd
Bärbuskar och fruktträd behandlas på samma sätt som tidigare
beskrivits för plantering och skötsel av buskar och träd, både
när det gäller plantering och skötsel av unga samt äldre
exemplar.
Till sidans topp
|
|
Boken
om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Innehåll:
1. Det var så det började
2. Lagring av grönmassa och förbättring
av odlingsjorden
3. Trädgårdslandets skötsel
från höst till
höst
4. Odling i sand och i gräsmatta
5. Växthus och växthusodling
6. Grönsaksodling i växthus
och kruka
7. Vindruvsodling i växthus
8. Odla träd och buskar i sand
9. Odla perenner och sommarblommor
i sand
10. Uppdragning av utplanteringsväxter
11. Krukväxter i Ekoblandning
12. Ekologisk skötsel av gräsmattan
13. Komposten
Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är
skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas,
helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag,
Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post:
info@naturochtradgard.se
Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller
varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor,
tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.
|