Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2010-03-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Rabatt i 40 cm sandbädd, vilket gör att perenna luktärter, bergvallmo och magnolia klarar kylan.
Foto: Eva Åkerstedt

Boken om marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 9

Odla i sand
Perenner, liljor och sommarblommor

Vill du få en rik blomning i balkonglådan eller blomsterurnan skall du ersätta jorden med sand, hävdar Nils Åkerstedt i detta kapitel. En stor del av det ägnas åt liljor, en blomma som trivs alldeles utmärkt i sand. Hur du marktäcker i perennrabatten lärs också ut.

Perenner
Skall man anlägga en ny perennrabatt bör den befintliga jorden, oavsett kvalitet, grävas bort till 40 cm djup och ersättas med sand som inte får vara för finkornig. En kornstorlek på 0-6 mm i lämplig blandning, men även gjutgrus eller mursand går bra att använda.

Dränering
Är det tung och kompakt jord där rabatten skall vara är det viktigt att det är avrinning från botten av den urgrävda gropen innan sand fylls på. Går det inte att klara denna dränering på grund av för dålig marklutning eller av andra orsaker kan man i stället höja upp rabatten så att den kommer ca 15 cm ovanför den omgivande marken. Djupet på sanden skall ändå vara minst 40 cm.

Plantering
Det är lättast att plantera i sanden om växterna har stått i krukor så att de har en liten jordklump. Men det går även att sätta växter utan jordklump, t. ex. växter som man delar på, men då lägger man istället några nävar kompostjord eller torvmull intill rötterna vid planteringen.
Efter planteringen läggs ett 5-10 cm tjockt gräsklippslager ovanpå sanden mellan växterna så att hela sandytan täcks.

Vattning
Är det torr väderlek vattnas planteringen med stril eller spridare så att gräsklippet hålls fuktigt tills växterna har fått så stora blad att de täcker marken. När gräsklippet skuggas av bladen torkar det inte så fort, utan det räcker med normal vattning. Trots att växterna är planterade i ren sand behöver de inte vattnas oftare än om de planteras i vanlig jord tack vare att sanden leder upp markfukten och marktäckningen gör att fukten bevaras så bra.

Täckning med gräsklipp
Även om det ur näringssynpunkt är lika bra, eller snarare bättre, med malda vilda växter som marktäckning så bör man ändå använda gräsklipp i en perennrabatt för utseendets skull. Läggs gräsklippet på och trycks till lätt med handen ser det betydligt bättre ut än om man bara strör ut det mellan plantorna.
Man skall givetvis se till att inte någon del av växterna kommer att täckas över av gräsklippet. Krypande växter, som t.ex. mossflox, lyfter man upp med ena handen samtidigt som gräsklipp läggs under rankorna.
Det dröjer inte mer än ett par veckor innan växterna kommer igång efter planteringen. Har man möjlighet att göra jämförelse med växter planterade i jord samtidigt så ser man att de som planterats i sand redan efter några veckor växer bäst. Dessutom är ju övervintringen av växter som planterats i sand mycket säkrare än för de som planterats i jord, något som är en stor fördel för alla som har ett kallt klimat.
De första 2-3 somrarna bör man lägga på gräsklipp i två omgångar, men därefter räcker det med en gång per sommar. Efter ytterligare 2-3 somrar bör man inte lägga på gräsklipp oftare än vartannat år. Många växtarter vill ju inte ha för mycket näring, men vill man ändå hålla jordytan täckt kan man istället lägga på kompostjord som ju inte är så kväverik.

Dela perenner – passa på att byta jord mot sand
Många arter av perennaväxter bör delas på med några års mellanrum. I samband med denna delning är det praktiskt att samtidigt byta ut den gamla jorden mot sand på de ställen där man tar upp de plantor som skall delas.
Det är inte bra om man efter delningen sätter tillbaka plantor av den delade växten på samma plats i samma jord. Växelbruk bör faktiskt tillämpas även för perennaväxter trots att det för många arter kan gå många år mellan en delning eller omplantering. Violer t. ex. bör delas med jämna mellanrum och de mår inte bra av att sättas tillbaka i samma jord på nytt. Delar man inte på dem dör de efterhand bort. Eftersom man oftast vill ha en viss växtart på en speciell plats i rabatten, en kantväxt i framkanten eller en hög växt i bakgrunden, är man kanske ovillig att t. ex. byta ut violerna mot någon annan kantväxt. Men genom att i stället byta ut jorden mot sand så kan man fortsätta med samma växtart i flera år till och även få ett strålande bra växtresultat.

Liljor
Liljor tillhör en växtfamilj som verkligen kommer till sin rätt om de sätts i sand. Det finns ju ett stort sortiment att välja på när det gäller att odla liljor, oavsett om man vill sätta dem som solitärer i gräsmattan eller i rabatter och buskage.

Övervintra liljor
Tyvärr sätter klimatet en begränsning för många sorter och arter när man bor i växtzonsområden över zon 3. För att liljor skall klara övervintringen bör de sättas i mycket lucker och väldränerad jord. Ju kärvare klimat desto större krav ställs det på jordens luckerhet. Lerjord, myrjord eller köpjord, s.k. planteringsjord, passar inte för odling av liljor annat än i mycket gynnsamma områden.
Sätter man däremot liljorna i en djup sandbädd övervintrar de säkert och kommer att blomma fint i många år även i områden där man inte tidigare fått liljor att trivas. Man kan endera göra speciella liljerabatter med ett stort antal sorter och arter så att man får en långvarig blomning där olika färger och dofter avlöser varandra. Men man kan även sätta enstaka liljor i en perennarabatt eller i en rabatt för sommarblommor. Väljer man någon kraftigväxande art blir det mycket dekorativt med en grupp fristående på en lämplig plats i gräsmattan. Även när liljorna inte blommar har de ju i regel vackra blad och ett ståtligt växtsätt.

Sandbädd för liljor
Sandbädden för den rena liljerabatten bör vara 40-50 cm djup om underliggande jordlager är kompakt. Är det en väldränerad mark kan det räcka med 30-40 cm djup på sanden.
En liljerabatt bör inte göras för liten. Den bör vara minst 60-80cm bred och ca 2 meter lång. Då får man plats för många olika sorter. Naturligtvis kan man i denna rabatt sätta en kantväxt av t.ex. lobelia eller violer.

Plantera liljelökar
Liljorna bör sättas med ca 30 cm avstånd mellan varje lök så att de får utrymme att växa utåt. Det ser naturligast ut om lökarna sätts i grupper om 3-5 lökar, men givetvis krävs det stora rabatter om man skall göra flera grupper med 5 lökar i varje.
Hur djupt lökarna skall sättas varierar något från sort till sort, men står det inte på förpackningen hur djupt de skall sättas är det lämpligt att sätta dem så att den övre spetsen på löken kommer ca 15 cm under sandytan.
Det är inte någon risk för att de kommer för djupt när de sätts i sand. Även liljor som bör sättas ytligare klarar sig bra om de kommer djupt i sandbädden. För övervintringen så är det en fördel om de står rätt djupt.

Täckning av liljerabatt
Sandytan skall täckas med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp så fort liljorna har satts. Till en början vattnar man endast sparsamt om det inte regnar. Det är huvudsaken att täckmaterialet hålls fuktigt. Efterhand som lökarnas stjälkar växer upp bör man se till att inte täckmaterialet hindrar dem att växa rakt upp. När stjälkarna blivit 15-20 cm långa är det dags att lägga på ett nytt lager gräsklipp ovanpå resterna av det föregående.

Bladlöss
Det är inte ovanligt att blomknopparna kan angripas av bladlöss om det är varma och torra perioder under för- och högsommaren, men är man vaksam och sprutar med vatten i toppen på skotten så fort man ser tecken till angrepp försvinner snart lössen. Har de fått föröka sig ostört en lång tid bör man spruta med såpvatten ett par, tre gånger först och sedan spruta eller duscha med vanligt vatten tills faran är över.

Klippning och omplantering
Efterhand som blomningen är över klipper man bort de fröställningar som bildats, men låter stjälkarna stå kvar så länge bladen är gröna. Därefter klipps de av ca 15 cm från markytan. När hösten kommer täcks rabatten med gräsklipp, gärna uppblandat med torra löv. I kalla områden bör man sedan täcka med granris i ett decimetertjockt lager.
Efter 3-5 år börjar det vara dags att dela på lökgrupperna eftersom det då ofta blivit så många lökar i varje grupp att de får för lite utrymme. Dessutom har man då möjligheter att utöka liljeodlingarna eller att dela med sig till sina grannar de lökar man inte får plats med. Delningen bör göras på hösten, så sent som möjligt för de sorter som inte blommar förrän på hösten. Innan en del av de gamla lökarna sätts tillbaka tar man bort den gamla sanden och lägger i ny sand närmast intill lökarna. Därefter görs vintertäckningen som vanligt med gräsklipp och granris.

Så räddas nya liljelökar på våren
Även om den lämpligaste planteringstiden för liljor är på hösten är det tyvärr svårt att få tag på lökar under den tiden. De säljs oftast på våren och det ställer till problem både för de som säljer lökarna och för de som vill köpa, i synnerhet om man bor så långt norrut att det inte går att sätta dem ute i rabatterna förrän i slutet av maj . I regel får de som säljer lökarna hem dem i slutet av mars eller i början av april, den tid då det är lämpligt att sätta dem om man bor långt söderut. Det betyder att lökarna ofta blir liggande i affärerna mellan l -2 månader. Under tiden börjar lökarna, som ligger i plastförpackningar i varma lokaler, att växa så att blomstängeln kan bli 10-20 cm lång och mycket krokig inne i förpackningen. Sätter man lökar som har skjutit så långa blomställningar, utan att löken haft tillgång till jord, finns det ytterst små förutsättningar att de skall blomma första sommaren.

Plantera i kruka i väntan på vårvärmen
Även om man inte kan sätta lökarna genast som affärerna får hem dem så skall man ändå köpa dem så fort som möjligt innan de börjat växa. Dröjer det inte längre än ett par veckor tills man kan sätta lökarna lägger man dem på en sval plats. Men dröjer det längre tid är det säkrast att sätta dem i krukor genast man får hem dem.
Att låta dem stå i krukor under några veckor tills det är dags att sätta dem i rabatten är säkraste sättet om man vill få blomning första sommaren och inte kan sätta ut dem med en gång.
Det behöver inte vara stora krukor. Det är snarare bättre om krukorna inte är större än att det ryms ca 5 cm jord under löken och 5-10 cm ovanpå. Är det för stora krukor kan jordklumpen ramla sönder när man skall sätta ut lökarna i rabatten, och det får inte hända om man skall få blomning första sommaren. För att jordklumpen skall hålla ihop bättre så bör man blanda in 40-50 % torvmull i jorden när lökarna sätts i krukorna, om man inte använder vanlig köpjord. Den innehåller tillräckligt med torvmull.

Skötsel av liljor i kruka till det är dags att plantera ute
Krukorna ställs på en sval och ljus plats. Det är huvudsaken att det är frostfritt. Jorden vattnas så pass att den hålls fuktig. Med den behandlingen gör det inte någonting om det dröjer många veckor innan planteringen kan ske, lökarna mår lika bra ändå.
Har det inte skjutit upp mera än 5-10 cm långa skott när det går att sätta lökarna i rabatten sätts de så djupt att allt kommer under jordytan. Då gör det inte någonting om det är frost på nättema. Har de däremot skjutit upp 15-20 cm långa blomställningar bör man vänta tills risken för hård nattfrost är över innan man sätter ut lökarna i rabatten, såvida man inte vill täcka dem noga med fiberduk så fort det ser ut att bli frost. Eftersom de stått inne är de mera ömtåliga för frost än de som har varit i jorden över vintern när deras blomställningar kommit upp. Det gör ingenting om l0-15 cm av blomställningen kommer under markytan när dessa krukliljor sätts ut, under förutsättning att de sätts i ren sand. Är det vanlig jord tål de inte att sättas så djupt.

Sommarblommor
Rabatter med ettåriga växter är utan tvekan de mest rikblommande rabatterna eftersom de flesta av dessa växter har en mycket längre blomningstid än två- och fleråriga växter. Det går bra att sätta sommarblommor tillsammans med perennaväxter för att få en jämnare blomning i en perennrabatt. Man kan även sätta de ettåriga sommarblommorna i framkanten av ett buskage och naturligtvis i urnor och balkonglådor.
Även om det förefaller otroligt och alltför enkelt så råder den ingen tvekan om att man får den mest rikblommande rabatten om sommarblommor sätts i ren sand under förutsättning att de gödslas med gräsklipp. Att man kan få bra resultat när de sätts i sand betyder också att man kan få fina blomsterrabatter intill husväggarna även om man där har enbart sand för dräneringens skull. Ja, även om man först har lagt markskivor av plast in till väggen går det bra att göra en blomsterrabatt där, under förutsättning att man kan lägga 20-30 cm sand ovanpå skivorna.

Sand med gräsklipp bättre än planteringsjord
Har man rabatter med vanlig jord där det växer bra så finns det naturligtvis ingen anledning att byta ut den jorden mot sand så länge det fungerar bra, men om växterna ser ut att vantrivas och angripas av skadedjur och diverse sjukdomar är det dags att byta jorden mot sand.
Man skall inte låta sig lockas att köpa några säckar planteringsjord för att förbättra odlingsresultatet, sanden är bättre. Vid de odlingsförsök som jag gjort har det alltid växt bättre och blommat rikare när växterna satts i ren sand än i planteringsjord eller vanlig blomjord som säljs.

Sand mot jordtrötthet
Eftersom det är lika viktigt med växelbruk vid odling av blommor som vid odling av grönsaker är det nog oftast vad som kallas jordtrötthet som är orsaken till att det växer dåligt i en rabatt. Om man i stället byter ut jorden mot sand slipper man denna jordtrötthet i många år framåt. Man kan börja med att t. ex. byta jorden i framkanten där man oftast har samma växtart varje sommar, vilket gör det mest angeläget att byta jord på den platsen.

Plantering
De växter som skall sättas i sand bör ha en liten jordklump och genast efter planteringen läggs gräsklipp i ett 5-10 cm tjockt lager över hela ytan mellan växterna. De första 2-3 åren med ny sand bör man lägga på gräsklipp i två omgångar med ca en månads mellanrum. Därefter räcker det med en omgång gräsklipp per sommar.
Har man jord i rabatten kan man lägga på gräsklipp så fort växterna är satta eller frösådda blommor har gallrats. Läggs gräsklippet snyggt och inte bara strös ut mellan växterna kommer rabatten att se bra ut, även om det sen är annorlunda än med bar jord mellan raderna.

Fördelar med gräsklipp
Fördelarna med att även lägga gräsklipp i en rabatt med jord är många. Man behöver inte tillföra någon annan näring, man behöver inte rensa ogräs och vattningsbehovet blir betydligt mindre. Det senare är en stor fördel när det gäller rabatter mot en vägg där det oftast kommer för lite regn.

Efter någon månad syns skillnaden
Den största fördelen med marktäckning med gräsklipp ser man efter någon månad, och det är att rabattens växter blir blomrikare och ser friskare ut än när de växer i öppen jord och gödslas med konstgödsel. När man gödslar med gräsklipp på detta sätt skall man inte blanda i torvmull eller planteringsjord i rabatten före planteringen, varken om det är jord eller sand i rabatten.

Gödning med lagrat gräsklipp
Anser man trots alla dessa fördelar med gräsklippsmarktäckning att det är "opassande" att lägga gräsklipp i en rabatt kan man istället gödsla rabatten med lagrat gräsklipp. Visserligen går man då miste om det ogrässkydd sommartäckningen ger, men man tillför en bra gödsel som är miljövänlig och förbättrar jorden.
Gödsling med lagrat gräsklipp går så tillväga att man på våren, innan planteringen sker, lägger ett 5-8 cm tjockt lager av det lagrade gräsklippet ovanpå jorden och luckrar ner det ytligt, inte djupare än l0 cm. S ådd och plantering görs sedan på vanligt sätt, men någon gödsling av rabatten under sommaren behövs inte.
Detta sätt att gödsla går givetvis lika bra att tillämpa i sandrabatten, men däremot går det inte lika bra att gödsla med naturgödsel istället för lagrat gräsklipp i sand, växtresultatet blir betydligt sämre.

Urnor och balkonglådor med sand
Vill man få en rik blomning i balkonglådan eller blomsterurnan skall man sätta blommorna i sand. Tack vare den luftighet som sanden har får växterna ett rikt förgrenat rotsystem, vilket gör att de växer bra och blommar fint.
För att underlätta vattningen bör man lägga ett 5-10 cm tjockt lager torvmull i botten på urnan eller balkonglådan innan sanden fylls på. Man skall inte fylla på mera sand än att det är 3-4 cm kvar av kanten sedan växterna planterats.
Lägg på gräsklipp mellan växterna och tryck till lätt med handen och vattna till en början varannan dag över hela ytan. Se till att varje jordklump får vatten. Ca 14 dar efter planteringen har växternas rötter växt ut i sanden. Därefter räcker det med att de vattnas 2 gånger i veckan.
Ca en månad efter planteringen läggs ett nytt lager gräsklipp mellan växterna. Ytterligare en omgång bör läggas på några veckor senare.
Dessa urnor och balkonglådor, som aldrig behöver gödselvattnas, kommer trots det att blomma fint även om det är en kall och solfattig sommar därför att sanden är varmare än den jord man normalt använder till dessa planteringar.
Sanden i urnor och balkonglådor behöver inte bytas varje år. Den kan användas i 8-10 år under förutsättning att man varje höst sedan växterna blommat färdigt dra upp dem med rötterna.

Till sidans topp

Boken om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt

Innehåll:

1. Det var så det började

2. Lagring av grönmassa och    förbättring av odlingsjorden

3. Trädgårdslandets skötsel från höst     till höst

4. Odling i sand och i gräsmatta

5. Växthus och växthusodling

6. Grönsaksodling i växthus och kruka

7. Vindruvsodling i växthus

8. Odla träd och buskar i sand

9. Odla perenner och sommarblommor i    sand

10. Uppdragning av      utplanteringsväxter

11. Krukväxter i Ekoblandning

12. Ekologisk skötsel av gräsmattan

13. Komposten

Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas, helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag, Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post: info@naturochtradgard.se

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor, tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.