Missa
inte:
Special
om grönmassa!
Värvarpremier!
Adresser
till fröfirmor
Gratis
rådgivning
Natur
och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se
Senast ändrad
2010-03-03
Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag
Webbproduktion
Benny Stockman |
|

Nils Åkerstedt,
bilden, har skördat klipp från denna gräsmatta under 30 år
utan att gödsla den.
Foto: Natur & Trädgård
Boken om
marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 12
Ekologisk
skötsel av gräsmattan
Gräsmattan är
naturens gödselfabrik som enbart med solenergins hjälp år
efter år producerar förstklassig näring. Här beskrivs
hur gräsmattan sköts ekologiskt.
En gräsmatta är en naturlig gödselfabrik
som producerar näring
med solenergins hjälp. Det är så naturens kretslopp fungerar
om vi behandlar gräsmattan på ett miljövänligt sätt.
Tar vi vara på all den näring som gräsmattan tillverkar har vi
på villatomten ett naturens kretslopp i miniatyr. Därför är
det viktigt att gräsmattan sköts så att den ger en god skörd
av gräsklipp hela sommaren.
Om denna gödselfabrik skall fungera får vi inte störa maskineriet
med konstgödsel och andra kemikalier som skadar de känsliga maskindelarna;
maskar, nematoder, tusenfotingar, skalbaggar, svampar m.m. Och vi bör inte
eftersträva att få enbart några få gräsarter i matten
utan vi bör låta naturen bestämma en hel del när det gäller
vilka växtarter som skall ingå i sortimentet. Växtarter som hör
hemma på platsen är självklara. De som inte tål klippning
försvinner rätt snart så man behöver inte vara rädd
för att nässlor och kirskål skall bli det dominerande inslaget.
Olämpligt att konstgödsla gräsmattan
Det är tyvärr alltför många villaägare som anser det
helt ofarligt att gödsla gräsmattan med konstgödsel. Även
många som påstår sig värna om miljön tillhör
den kategorin, trots att det är både onödigt och självklart
helt olämpligt att strö ut de hundratals ton konstgödsel som landets
villaägare gör. Desto fler växtarter som ingår i gräsmattans
växtsortiment desto mindre behov finns det för övergödsling
av mattan. Det finns naturligtvis även tillfällen då en naturligt
skött gräsmatta också måste gödslas, men då kan
man använda sållad kompostjord, torkad hönsgödsel eller
komposterad kogödsel.
Många villaägare är oroliga för att det skall bli stor näringsbrist
i gräsmattan när man tar bort gräsklippet, men det är faktiskt
bättre för gräsmattan om det mesta av gräsklippet avlägsnas.
Får allt gräsklipp ligga kvar bildas ett kompakt skikt av halvförmultnat
gräs i jordytan som inte släpper igenom tillräckligt med luft åt
växtrötterna. Även vatten har svårt att tränga igenom
och istället för en välgödd gräsmatta får man
en matta där mossan trivs utmärkt.
Många åtgärder krävs mot
mossan
Att det bildas mossa på skuggiga ställen i gräsmattan är
nästan ofrånkomligt, men om det blir mossa i en solbelyst matta är
det något fel på skötseln. Även om det egentligen inte är
fult med en mossig gräsmatta bör man nog försöka åtgärda
vad som går för att mossan skall försvinna, och dessutom ger
en mossbeväxt matta alltför lite gräsklipp.
Vill man sätta fart på en gräsmatta som växer dåligt, är
full av ogräs eller är mossig hjälper följande åtgärder
nästan alltid, men lägg märke till att det inte är tillräckligt
med en enda åtgärd, som t.ex. markluftning vilket ofta påstås
skall hjälpa, utan det är viktigt att man rättar till vad som är
orsak till att gräset växer dåligt eller att mossan växer
för bra.
Kalkning av gräsmattan så att jorden får ett pH-värde omkring
7 är den första åtgärden, men man skall inte gå för
våldsamt tillväga och lägga på 75-100 kilo kalk per 100
kvm, som ibland rekommenderas. Då utsätts såväl gräset
som livet i jorden för en chock. Istället bör man strö ut
15-20 kilo kalk per 100 kvm åt gången. Detta görs i första
hand höst och vår, men även någon gång vid en regnig
period under sommaren om det behövs för att man skall få upp
pH-värdet tillräckligt under ett par års tid.
Även när man har rätt pH-värde måste man underhållskalka
med 15-20 kilo kalk per 100 kvm, åtminstone vartannat år, annars
blir pH-värdet för lågt igen.
Eftersom det ofta är mycket kompakt jord i en gräsmatta bör man
se till att den luftas på något sätt. Man kan dels lufta med
hjälp av maskiner, markluftare eller vertikalskärare. Dels kan man
göra det med sand.
Maskinell luftning hjälper kortvarigt men snabbt. Sand hjälper på lång
sikt, men inte lika snabbt. Är gräsmattan mycket mossig och jorden
hård kan det vara en fördel att både lägga på sand,
toppdressa och lufta med en maskin.
Sanden som skall användas skall vara rätt grov, 2-8 mm. Den läggs
i små högar på gräsmattan och sedan borstar man ut den
så att det blir ett 0,5-1 cm tjockt lager. Detta kan göras när
som helst och är gräsmattan mycket mossig bör det upprepas några
gånger tills man ser att mossan försvinner och gräset börjar
växa igen.
Gräsmattans näring
Behöver mattan mera näring, nya mattor behöver oftast över
gödslas de första 2-3 åren, går man tillväga på samma
sätt som med sanden. Man toppdressar mattan och då kan man dels använda
kompostjord som bör vara finsållad. Kompostjorden kan gärna blandas
upp med sand, så slår man två flugor på en gång.
Komposterad naturgödsel går också bra att använda om den är
tillräckligt förmultnad så att den kan spridas ut i ett tunt
lager.
När det räcker med lite kvävegödsel för att få fart
på mattan går det utmärkt att använda torkad hönsgödsel.
Den kan användas både i samband med sanden och med kompostjorden.
Med denna behandling kan man få fart på gamla livströtta gräsmattor.
Det fina med att toppdressa och gödsla mattan på detta sätt är
att man kan använda den på en gång. Man behöver inte vänta
tills mattan blivit så stark att man kan gå på den, som man
måste göra då man fräser upp gräsmattan och sår
på nytt. I samband med toppdressing med sand kan ojämnheter i matten
enkelt utjämnas genom att groparna fylls igen med sand, även om de är
10-20 cm djupa, under förutsättning att de inte är för vida.
Hjulspår och andra mindre ojämnheter växer igen på en månad
under högsommaren.
Så in vitklöver
Har man inte vitklöver i gräsmattan bör man passa på att
så in den i samband med toppdressingen. Finns det vitklöver i gräsmattan
klarar den sig i många år utan att någon näring behöver
tillföras. Jag har en gräsmatta som skördas på gräsklipp
hela sommaren och under de 20 år som den klippts har den endast fått övergödsling
med torkad hönsgödsel 2 gånger. Men den mattan innehåller
naturliga gräsarter som fått självså sig, och dessutom
innehåller den vitklöver, brunört, veronika och många andra
växtarter som tål att mattan klipps varje vecka.
Man bör inte kratta bort allt löv från mattan på hösten
utan det är endast om det ligger löv i tjocka lager som det mesta bör
bort så att inte gräsrötterna kvävs om det blir en mild
vinter med mycket snö och lite eller ingen tjäle. När lövet är
torrt, på hösten eller tidigt på våren, kan man lätt
smula sönder det genom att ställa gräsklipparen lågt och
köra över löven. Då blir lövbitarna lättåtkomliga
för maskar och desto mera näring de får desto luckrare blir gräsmattan
utan att vi behöver hjälpa till.
Till sidans topp
|
|
Boken
om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Innehåll:
1. Det var så det började
2. Lagring av grönmassa och förbättring
av odlingsjorden
3. Trädgårdslandets skötsel
från höst till
höst
4. Odling i sand och i gräsmatta
5. Växthus och växthusodling
6. Grönsaksodling i växthus
och kruka
7. Vindruvsodling i växthus
8. Odla träd och buskar i sand
9. Odla perenner och sommarblommor
i sand
10. Uppdragning av utplanteringsväxter
11. Krukväxter i Ekoblandning
12. Ekologisk skötsel av gräsmattan
13. Komposten
Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är
skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas,
helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag,
Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post:
info@naturochtradgard.se
Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller
varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor,
tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.
|