Missa inte:

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2010-03-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Allt organiskt material från hushållet kan komposteras.
Foto: Lotta Flodén

Boken om marktäckning - och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Kapitel 13

Komposten

Vad som skall komposteras och hur beskrivs i detta kapitel. En del ägnas åt komposten under vintern.

Genom att ta vara på allt organiskt material som kommer från köket och villaträdgården blir man självförsörjande på den näring som behövs för villatomtens växter. Gödsel, jordförbättringsmedel, material för toppdressing samt friska växter blir resultatet av en målmedveten och väl genomförd kompostering.
Med en kombination av kompostering och gödsling med gräsklipp och annat grönt organiskt material från villatomten får man ett väl fungerande kretslopp på sin egen villatomt eller kolonilott. Och dessutom bidrar man till att minska den miljöförstöring som transport av sopor och urlakning från soptippar bidrar till.

Vad skall man kompostera?
Allt organiskt material från hushållet kan komposteras. För att få kompostera kött- och fiskrester krävs i regel att man har en behållare som varken råttor eller andra små och stora djur kan komma in i. Allt från hushållspapper och tandkrämskartonger till potatisskal och fiskrens, äggkartonger och äggskal, solrosstjälkar och allt annat organiskt material från trädgårdsland och rabatter, allt kan och bör komposteras.
Däremot bör man inte kompostera grönt organiskt material annat än i ytterst små mängder. Det gröna skall naturligtvis användas som marktäckning så att dess innehåll av näring och livgivande safter kommer växterna tillgodo direkt. Låter man det passera komposten har man förlorat en stor del av materialets energiinnehåll. Att kompostera organiskt material som kan läggas direkt på växtplatsen är helt fel ur ekologisk synpunkt. Det skapar bara mer arbete och ger sämre växtresultat.

Hur skall man kompostera?
Eftersom det är bakterier, maskar, svampar och tusentals andra varelser som skall sköta om att göra näring och jord till växterna av det vi kallar avfall måste vi givetvis rätta oss efter deras krav när det gäller komposteringssätt. Deras viktigaste krav är god tillgång till luft. Följaktligen måste vi se till att det kommer luft in i kompostbehållaren, om vi nu skall använda en sådan, för det är inte nödvändigt ur ren komposteringssynpunkt. Av praktiska skäl och utseendemässigt är det trots allt en fördel att använda behållare. Men det behöver inte vara en dyrbar sådan och absolut inte en behållare för varmkompostering. En bra kompostbehållare kan man göra själv av bräder. De bör vara oimpregnerade så att de så småningom blir till jord utan att skada miljön, som resultatet blir av impregnerade bräder.
Behållaren spikas ihop så att det blir 0,5 cm stora springor mellan bräderna. I botten skall det vara ett finmaskigt kycklingsnät. Locket kan bestå av bräder eller nät.
De enkla plastbehållare, som många kommuner subventionerar, är också rätt bra om man ser till att det finns minst ett 50-tal hål runt om på sidorna och ett nät i botten.

Behållaren skall ställas så att det kan komma in luft underifrån och därför bör man naturligtvis ställa den på en bädd av singel eller grus, om man inte har kvistar från busk- och trädbeskärningen som kan huggas sönder och läggas i ett 10-15 cm tjockt lager under behållaren.
Det räcker dock inte med att det kan komma in luft i behållaren, om man inte blandar det som skall komposteras med något luftigt material. Även nu passar det med korthuggna kvistar, flis, grovt sågspån och sand.
Naturligtvis kan inte sanden förmultna, och det är kanhända orsaken till att många anser det olämpligt att blanda sand i en kompost. Men dels så blir det luftigare i komposten och dels så behövs det sand i den färdiga kompostjorden om den skall användas till blomjord, jordförbättring m.m. Men det får inte tillföras stora mängder sand för då kan komposten bli "kall". Det räcker med ett par nävar sand eller flis i det kompostmaterial som ryms i en 10 liters hink.

Att blanda in torvmull i kompostmaterialet, som ofta rekommenderas, för att det skall bli luftigare, är enligt min mening mycket olämpligt. Dels är inte fuktig torvmull speciellt luftig, dels sänker den pH-värdet. Och tänk på vilken ökning av soporna det skulle bli om alla villaägare och andra komposterare skulle köpa en eller två torvmullsbalar per år. Det finns ju en plastförpackning på varje bal, som hamnar bland soporna. Och transporten av torvb ålar för kompostering är en miljöförstöring helt i onödan eftersom komposteringsprocessen inte förbättras på något sätt av torvmullen. Förutom det luftgivande materialet behövs det lite gammal kompostjord eller vanlig trädgårdsjord för att öka mängden av bakterier och svamparter. Det räcker med ett par nävar jord per 10 liter kompostmaterial, men det är en fördel om man lägger ett centimetertjockt jordlager på ytan i komposten varje gång man lagt i kött- och fiskrens.

Många av de varelser som lever i komposten behöver lite mera energi än vad de kan få ur det som komposteras, och av den anledningen är det bra om man blandar i en matsked torkad hönsgödsel, eller två till tre nävar färskt gräsklipp till samma 10 liter kompostmaterial.

För att underlätta för arbetarna i komposten bör vi sönderdela materialet så mycket som möjligt. Och vi bör även försöka att blanda olika saker så att det inte bara blir kall havregrynsgröt ibland. Är materialet för vått kan man lägga i några hopskrynklade tidningsblad, hushållspapper eller äggkartonger som får suga upp fukten. Är det i stället för torrt vattnar man lite grann. Det är viktigt att materialet är fuktigt, men inte vått.
Naturligtvis kommer det vi komposterar att förmultna så småningom, även om man inte gör någonting av detta förarbete, men då är det risk för att komposten kommer att lukta illa. Det blir då en massa flugor i komposten, så det lönar sig att vara lite noggrann när man komposterar.

Komposten under vintern
Denna komposteringsmetod fungerar bra så länge det är värmegrader ute, men när det börjar bli kallt fungerar den dåligt eller inte alls. Det finns dock för den skull ingen anledning att satsa på varmkompost, som enligt reklamen från tillverkaren skall fungera bra även vintertid. Tyvärr fungerar en varmkompost mycket dåligt vintertid såvida man inte har den i en frostfri lokal. Och då kan man lika gärna ha en vanlig behållare. För ett hushåll med normal mängd komposterbara sopor blir det alldeles för litet till behållaren för att den skall vara varm vintertid. Och därför vill jag i stället föreslå följande metod.

När det börjar bli för kallt ute för att man lätt skall kunna blanda i jord, kvistar m.m. så avslutar man komposteringen i behållaren och tömmer den. Har man fäst nätet i botten så att det lätt kan lossas från behållaren behöver man bara lyfta upp den. Det går lätt om man gör det innan innehållet i komposten fryser. Sedan fäster man ett nytt nät i botten på behållaren och ställer den på lämpligt ställe där den kan stå över vintern utan att det är för svårt att komma till den om det blir mycket snö.

Hela vintern lägger man det som skall komposters direkt i behållaren utan att blanda i någonting. Även om inte allt fryser till på en gång så sker ingen omvandling av materialet och därför gör det inte någonting om det inte kommer in luft eller om det inte finns någon jord med. Eftersom man har råttsäker behållare kommer det inte heller några oönskade djur och tar av det som läggs i behållaren. När våren kommer och materialet som ligger i behållaren tinat upp gör man en stor blandning som på nytt läggs i behållaren, sedan den ställts på sin ordinarie plats. Jord, flis, hönsgödsel och sand inblandas i materialet.

När man på hösten efter att ha flyttat behållaren har det halvförmultnade kompostmaterialet liggande öppet så kan man endera sålla ur det som är tillräckligt förmultnat och täcka över resten, eller, vilket är enklast, täcka över allt med ett lager löv eller torrt gräs. Lagret skall vara så tjockt att högen kan ligga hela nästa sommar utan att bli överväxt av ogräs.
Kommande höst är nästan allt förmultnat och då kan man sålla innehållet så att man dels får ett finsållat material som passar för blomjord dels ett grövre som passar till toppdressing av gräsmattor och jordförbättring i rabatter. Det som blir kvar kan endera läggas i botten av den nya komposten till våren eller läggas direkt ovanpå jorden i trädgårdslandet.

Att kompostera viktigast
Man kan givetvis gå tillväga på många andra sätt när man komposterar. Om man bara håller sig till de viktigaste huvudkraven som luft och jordinblandning kan man nog skräddarsy en egen metod. Det viktigaste är att man komposterar och att man inte gör det så att det blir till obehag för grannarna.
För den som vill läsa mera om kompostering finns det en bra bok, Kompostboken av Gustaf Alm m.fl. Där kan man läsa allt vad man behöver veta om kompostering.

Till sidans topp

Boken om marktäckning
- och om odling i sand
av Nils Åkerstedt

Innehåll:

1. Det var så det började

2. Lagring av grönmassa och    förbättring av odlingsjorden

3. Trädgårdslandets skötsel från höst     till höst

4. Odling i sand och i gräsmatta

5. Växthus och växthusodling

6. Grönsaksodling i växthus och kruka

7. Vindruvsodling i växthus

8. Odla träd och buskar i sand

9. Odla perenner och sommarblommor i    sand

10. Uppdragning av      utplanteringsväxter

11. Krukväxter i Ekoblandning

12. Ekologisk skötsel av gräsmattan

13. Komposten

Copyright
Allt innehåll på Natur & Trädgårds hemsida är skyddat av lagen om upphovsmannarätten och får inte mångfaldigas, helt eller delvis, utan medgivande av Natur & Trädgård Bokförlag, Dormen Bäcklunda 157, 716 94 Mullhyttan. Tel. 0585 – 400 44. E-post: info@naturochtradgard.se

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande, genom överföring till andra hemsidor, tryckning, duplicering, stencilering, bandspelning etc.