Missa inte:

Special om grönmassa!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2008-12-05

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Många myter kring fågelmatningen.
Det fåglarna inte gillar lämnar de.
Så enkelt är det!

Text: Sven Lindholm  Foto: Tero Niemi
Artikel från Natur&Trädgård 3/05

	Det gör inget om fläsksvålen du bjuder den större hackspetten på är salt.

Bjud trädgårdens vinterfåglar på vilka matrester du vill. Även salt fläsk. Du behöver inte mata hela vintern och inte vara rädd för salmonella.
I denna intervju tar en av Sveriges kunnigaste ornitologer död på många myter kring fågelmatningen. Det fåglarna inte gillar lämnar de - så enkelt är det, hävdar Sören Svensson.

Sören Svensson är docent och trots uppnådd pensionsålder fortfarande verksam vid Lunds universitet som projektledare. Under många år var han ordförande i Sveriges Ornitologiska Förening och den som rodde det enorma projektet Svensk fågelatlas i hamn. Sören Svensson är positivt inställd till fågelmatningen, men han vill avdramatisera den.
- Många är rädda för att mata fåglar för de tror att de ska göra fel. Men det är väldigt svårt att göra det. Det fåglarna inte gillar lämnar de, så enkelt är det. Det är bara att kolla på en soptipp, säger han till Natur&Trädgård.
Man kan lägga ut allt till fåglarna, hävdar han. Förutsatt att det är tillåtet, vilket det ofta inte är vid hyreshus.
- Det innebär givetvis inte att man skall hälla komposthinken över balkongen, men har man en egen tomt så kan man sortera ut det mesta och ge till fåglarna. T ex rester av kokt ris. Att risgryn eller andra gryn skulle svälla ytterligare och spränga fåglarna är en myt. Inte ens okokt ris är något problem. Att fåglarna själva proppar sig fulla med frön ute i naturen och är riktiga plågoris i risodlingar glömmer man.
- Har man, fortsätter Sören Svensson matsedelsförslaget, ett gammalt skrov från en kokt höna kan man lägga ut det åt talgoxar och mesar som gärna hackar loss kött och fettrester. Och fläsksvålen som skärs bort tillsammans med det feta är utmärkt mat för mesar och en del andra fåglar. Saltet är ingen fara. Finns ingen risk för att fåglar törstar ihjäl.
Där rök flera myter. Att vi måste fortsätta mata i full skala under hela vintern om vi en gång börjat är också en myt, hävdar Sören Svensson.
- Trams! Fåglarna har vingar. Tar maten slut i en trädgård flyger de till nästa. Egentligen är det bara när det är riktigt kärvt på vintern som fåglarna behöver hjälp med extra föda. Men visst kan man lägga ut mat under hela vintern för sitt eget nöjes skull.

	Den minsta av våra mesar, svartmesen, kan lockas fram från barrskogen, där den hör hemma.

Fågelmatning positivt
Sören Svensson ser mycket positivt på vinterns fågelmatning.
- Den har bidragit till att vi har större fågelbestånd av många arter än vad vi skulle ha haft om ingen människa i Sverige matade fåglar.
Mesar nämner han som en grupp vilken är gynnad av matningen. Men påpekar samtidigt att det är bara där matningen sker som den har betydelse.
- Alla mesar som häckar ute i skogarna och aldrig kommer i kontakt med fågelmatningen är många fler än de som bor i våra samhällen.

Salmonella
Att fågelbordet måste vara så utformat att gästerna inte träckar i maten och därmed riskerar att drabbas av salmonella har under flera år upprepats så ofta att det blivit ett axiom. Men enligt Sören Svensson saknas bevis för påståendet
- Det är något som veterinärer för fram ibland, men det finns väldigt lite indikationer på att salmonella är någon stor fara. De fåglar som eventuellt dör av salmonella försvinner väldigt snabbt. Tas av katter eller förmultnar.
Salmonella tror inte Sören Svensson är något allvarligt generellt problem för fåglar. Se t ex på måsar och råkor, säger han.
- Deras naturliga sätt är att leva tätt tillsammans. De har levt i kolonier under alla tider utan att drabbas av salmonella.
Men han har en liten reservation när det gäller smittrisken.
- När det gäller sjukdomar hos fåglar vet man förvånandsvärt lite, det är någon man inte forskat mycket om. Så visst kan man vara försiktigt, men detta är inget man bör ge folk dåligt samvete för. Jag är övertygad om att det positiva med fågelmatningen överväger det möjligt negativa när det gäller sjukdomar.

Flyttfåglarna
Att fågelmatningen skulle göra att så många fler stannfåglar överlever att flyttfåglarna därför möts av upptagna holkar och revir, tror inte Sören Svensson. Utom i ett fall.
- Den konkurrens som är belagd är mellan mesar och svartvit flygsnappare. Svartvita flugsnapparen kommer när mesarna redan ockuperat sina boplatser och vi vet man att antalet flugsnappare varierar i otakt med mesarna. Är det mycket mesar ett år finns det utrymme för få flugsnappare.
Holkuppsättare har ett knep som gynnar både mesar och den svartvite. De sätter upp holkar så det räcker till bägge arterna. I väntan på sommargästen hålls hälften tillfälligt igenbommade.

Havre är stapelföda för gulsparven, men ett sädesslag de flesta andra ratar och därför sprättar bort ur fröblandningen.

Råttor och kråkfåglar
Trots att skator, kråkor och kajor hör till stannfåglarna i våra trädgårdar är det många som inte önskar mata dem. Till dessa har Sören Svensson ett tips.
- Gör en liten nätbur över matplatsen, t ex av grovmaskigt hönsnät. De stora fåglarna kommer inte in i den medan de små kryper igenom maskorna.
För att stänga ute råttor och möss krävs en matplats som är lite upphöjd.
- Men, säger Sören Svensson. De är oftast nattaktiva så de flesta upplever inte att de finns. Ser bara att maten är borta nästa morgon.
Den som önskar besök av ugglor i trädgården har inget emot att de små gnagarna får del av fågelmaten. De är ju gourmetmat för de nattaktiga ugglorna.

Övriga artiklar om naturträdgården:

Fjärilsrabatter

Naturträdgården
– tredje steget i vårt skydd av fauna och flora

Tag till vara trädgårdens höstguld!

Borra bon till snälla solitärbin

Salamandrar i trädgården

Många myter kring fågelmatningen

Sluta elda! Börja flisa!