Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2009-03-08

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Igelkotten, som håller på att vakna till liv igen efter vinterslummern, gillar små skräphögar i villaträdgården.

Sluta elda! Börja flisa!
Hjälp risbyggarna

Text: Sven Lindholm
Foto: Tero Niemi
Artikel från Natur & Trädgård 1/07

Lägg "skräpet" i trädgårdslandet i stället för att elda upp det så blir det ny näring för dina växter.
Eller lägg det i ett hörn på tomten och låt det bli till en skyddande hög för småfåglar och igelkottar.

Det är dagens aktuella maning till alla lyckliga ägare till en täppa. Tyvärr är det alltför många som håller på med detta eviga eldande varje vår. Röken ligger tät i villasamhällena där det fejas just nu som om det gällde finrummet i en möbelkatalog.
Gör tvärtom i år - elda ingenting!
De pinnar som ligger kvar från hösten och de fjolårslöv du inte hann räfsa bort innan snön kom är alldeles för värdefulla för att eldas upp. De är ju grunden för den allra bästa mylla. Det vi kallar för skräp i trädgården är rena guldgruvan för odlaren.
När du luftar gräsmattan genom räfsning nu på våren får du ett ypperligt yttäckningsmaterial för grönsakslandet eller prydnadsbuskarna. Tycker du det ser fult ut med fjolårsgräs i rabatten så mylla ner det ett par centimeter. Sen tar de miljarder mikroorganismer du har i jorden hand om "skräpet" och förvandlar det snabbt till humus. Just när jordtemperaturen blir 5-6 grader väcks dessa mikroorganismer till liv igen och då är de utsvultna.
Sen är det bara att fortsätta under hela växtsäsongen med marktäckningen. Då får du inte bara ny näringsrik humus utan lindrigare arbete med ogräsrensning och du slipper vattna så mycket. Ett marktäcke på några centimeter skyddar nämligen jorden från uttorkning.
Denna metod, att lägga gräsklipp och annat organiskt material ovanpå jorden, kallas för ytkompostering. Det som inte används till detta, t ex kvistar från beskärningen, löv o dyl, läggs i en hög i ett hörn av trädgården. En sådan hög lockar till sig småfåglar. Det är nämligen inte alla fåglar som vill bo i holk, det finns "risbyggare" också. I en sådan rishög med löv och liknande material finner småfåglarna både skydd och bomaterial. Lyckas du locka småfåglarna att bo i eller intill din trädgård får du hjälp att hålla skadeinsekterna i schack. Väljer du att hålla insekterna borta med kemikalier slipper du höra fågelsången. För fågelparen behöver insekter att föda upp ungarna med. Finns det inga insekter hos dig söker de sig till andra trädgårdar.
Nu är det inte bara småfåglarna som gillar små skräphögar i villaträdgården. Igelkotten, som håller på att vakna till liv igen efter vinterslummern, gör det också. En av de stora orsakerna till att igelkotten försvann var just att vi började städa våra trädgårdar. Då tog vi bort en viktig del i igelkottens livsmiljö.
För att klara vintern behöver igelkotten en vinterbonad plats. Och den gör igelkotten gärna i ordning i en lövhög. Finns det ingen sådan på din tomt går du miste om det urtidsdjur som ofta kallas för trädgårdsmästarens bäste dräng.
Till igelkottens favoritföda hör de sniglar grönsaksodlaren inte vill ha.
Så sluta elda och du har en chans att få en levande trädgård som inte bara består av blommor och gräsmatta utan även av ett rikt djurliv.

Övriga artiklar om naturträdgården:

Naturträdgården
– tredje steget i vårt skydd av fauna och flora

Tag till vara trädgårdens höstguld!

Borra bon till snälla solitärbin

Salamandrar i trädgården

Många myter kring fågelmatningen

Sluta elda! Börja flisa!