Natur & Trädgård Bokförlag
StartsidaErbjudandenNatur & TrädgårdBeställa & PrenumereraLäsvärtPressVärvarpremier

Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!


Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning


Natur och Trädgård
Bokförlag

Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se


Senast ändrad
2008-12-03

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

 

Asiatisk långhorning
Fullbildad insekt av asiatisk långhorning, Anoplophora chinensis.
Anmälan om fynd av den asiatiska långhorningen ska göras till Jordbruksverket, Växtinspektionen, tel 036/15 50 00 växel eller via e-post till vaxtinspektionen@sjv.se
Foto: Schröder/JKI

Asiatiska skalbaggar hotar
svenska lövträd

Text: Sven Lindholm
Foto: Schröder/JKI

Ingrid Åkesson på Jordbruksverket vädjar till Natur och Trädgårds läsare:
– Hjälp oss att hitta den första asiatiska långhorningen som kommer hit. Den är ett dödligt hot mot lövträd i parker och trädgårdar.

Efter den spanska skogssnigeln är ett nytt hot mot trädgårdar och parker i Sverige på väg hit samma väg, via planthandeln. Fullvuxna friska lövträd är i farozonen om en asiatisk långhorning sprider sig hit. Träd som angrips går inte att rädda.
Idag är denna skalbagge etablerad i norra Italien. I år har den upptäckts i Holland. Fem företag är berörda av utbrottet.
– Jag bävar för den dag vi måste gå ut i städerna och hugga ner stora gatuträd och fullvuxna parkträd för att försöka hejda den, säger Ingrid Åkesson vid Jordbruksverket till Natur & Trädgård.
Hon vädjar genom Natur & Trädgård både till trädgårdsägare och yrkesfolk att anmäla upptäckter av denna skalbagge utan dröjsmål. Till skillnad från den spanska skogssnigeln är den asiatiska långhorningen reglerad i lag. Det innebär att den som hittar eller ser spår (larvgångar eller utgångshål) efter den genast måste anmäla upptäckten till Jordbruksverket och att Jordbruksverket sedan måste vidta åtgärder. Hade detta även gällt den spanska skogssnigeln hade den kanske gått att stoppa eller spridningen skulle ha kunnat begränsats.
– Vi är oroliga för att den asiatiska långhorningen kommer in till Sverige med plantor från andra länder. Skalbaggarna kommer vanligen med importerade lönnar från Kina.
Större delen av denna import sker via Holland men även andra EU-länder. Importinspektion genomförs vid EU:s yttre gräns och plantorna distribueras sedan vidare inom EU. Flera partier på tiotusentals plantor har redan stoppats och destruerats efter att skalbaggar har upptäckts. Importinspektionens syfte är att kontrollera om exportlandet uppfyller reglerna för import till EU. Det är uppenbart att Kina inte har klarat av dessa krav. Risken är stor att asiatiska långhorningar fortfarande slinker igenom kontrollen.
Ingrid Åkesson är rädd för att det bara är en tidsfråga innan den sprids till Sverige.
– Skulle den dyka upp måste vi fånga in den, artbestämma och avliva. Sedan fälla alla angripna träd. Det fungerar inte med beskärning eftersom denna långhorning borrar hålen nära markytan, t o m under den. Så även stubben måste tas bort ned till 40 cm och eldas upp tillsammans med resten av trädet.

  
Larv av asiatisk långhorning
  
Larv av asiatisk långhorning, Anoplophora chinensis.

Viktigt att hitta den första
Ingrid Åkesson betonar att det är oerhört viktigt att hitta den första asiatiska långhorningen i Sverige så den inte hinner föröka sig här. Det behövs ju både hane och hona för att det ska bli några ägg.
– Problemet är att den har lång utvecklingscykel så det kan dröja innan man upptäcker den efter äggläggning. Ofta hittar man bara de stora utgångshålen.
Hittas några asiatiska långhorningar i ett parti importerade småträd bränns hela det aktuella partiet upp. Importländerna utför numera s k destruktiv provtagning. Man skär sönder en procent av alla de tusentals träd man får in från Kina. På så sätt upptäcker man även larvgångar inuti träden, innan skalbaggarna har kläckts och utgångshålen syns. Hittar man ett angripet eldas hela partiet upp.
Södra Sverige är antagligen på gränsen för att denna skalbagge ska kunna föröka sig men kan den överleva i Holland bör den kunna klara sig här också. Den är sedan några år etablerad i norra Italien och överlevde den gångna vintern i några fullvuxna lönnar i Holland. Med tanke på den pågående klimatförändringen kan ingen idag säga hur långt norröver denna fruktade skalbagges nordgräns kan flyttas.

  
Larvgång i importerad asiatisk lönn
  
Larvgångar gjorda inuti importerad asiatisk lönn.

Nya importregler
Till Europa har den asiatiska långhorningen kommit med den omfattande plantimporten från Kina. I Holland arbetar man intensivt med övervakning för att upptäcka eventuellt fler smittade träd. Angripna träd fälls och eldas upp omedelbart. Från Tyskland har man rapporterat att ett stort angripet parti har spridits i handeln men ännu har inga angrepp hittats i växande träd. I Lombardiet i Italien är flera lövträdsslag angripna i ett stort område men här kan man bara inrikta sig på att hindra spridning, eftersom utrotning är omöjlig. För en kort tid sedan rapporterades att ett par träd i Rom hade angripits.
Det handlar om två olika långhorningar, Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis.
”Chinensis” är det stora hotet för Sverige eftersom den sprids via unga plantor med blott centimetertjock stam. På grund av den allvarliga situationen har EU-länderna nyligen fattat ett gemensamt beslut om akuta nödåtgärder för att förhindra spridningen av Anoplophora chinensis. De nya reglerna gäller både för import till EU och för spridning av plantorna inom EU.
”Glabripennis” sprids främst via träemballage eftersom den bara angriper träd som är 5 cm grova eller grövre. Har hittats en gång i Sverige och dödades innan den hann lägga några ägg.

Faktaruta asiatisk långhorning

Både Anoplophora chinensisoch Anoplophora glabripennis angriper våra vanligaste lövträd, även friska träd. Det är omöjligt för ett otränat öga att skilja arterna åt. Larverna kan bara särskiljas med laboratorieanalyser. Sprider sig som fullvuxna i medeltal runt 500 meter. Längsta noterade förflyttning 2 664 meter. Lever på blad och ung bark.

Anoplophora chinensis har mer än 100 värdväxter. I Italien angrips framför allt lönn, platan, björk, avenbok, bok, päron och äpplen men listan över potentiella värdväxter är mycket längre. Äggen är risgrynsstora och läggs ett och ett under barken på exponerade rötter nära jordytan och på nedre delen av stammen. Träd från 1 cm i diameter och grövre angrips. T-formade ärr vid stambasen är spår efter äggläggningen. Larverna är fotlösa, gräddvita med brunaktigt huvud. De är 5 mm vid kläckningen och blir upp till 52 mm. Gör centimeterbreda mycket långa gångar i veden. Förpuppas inuti veden i nedre delen av trädet. De fullvuxna skalbaggarna är typiska långhorningar, 20–37mm långa, svarta med vita fläckar på ryggen. Hanarnas antenner är dubbelt så långa som kroppen. Livscykeln är ett- till tvåårig beroende på klimatet. I samband med senaste utbrottet i Nederländerna misstänker man att utvecklingen där är treårig.

Anoplophora glabripennis angriper i ursprungsområdet i Kina framför allt olika poppelarter men även en lång rad andra lövträd. Äggen något större än A. chinensis, 5–7 mm. Spår av äggläggningen syns som högar av gnagspår på barken från små sår högre upp på stammen och grenarna. Kräver grövre dimensioner, minst 5 cm.
Utseendet påminner om A. chinensis. Hanarnas antenner är 2,5 gånger så långa som kroppen medan honans är 1,3 gånger längre. Livscykeln ettårig i södra Kina och tvåårig i norr beroende på klimatet.
Uppgifterna är hämtade från Jordbruksverketsfaktablad.

 

Övriga artiklar inom smått o gott:

Så förökar du älsklingsrosen

Salvia. Historia - tro och övertro

Skörda egen potatis till midsommar

Bli en bättre fjärilsfotograf

De vinnande såtipsen

Så och skapa din egen unika amaryllis

Odla mistel i trädgården

Lagra nässelvatten från höst till vår

Hösten rätt tid byta jord mot sand

Dvärgbandmasken hotar bärplockningen

Asiatiska skalbaggar hotar svenska lövträd

Nemaslug godkänt men biologer varnar för skador i naturen

Ny effektiv metod mot spansk skogssnigel