Missa inte:
Natur och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se
Senast ändrad
2008-06-18
Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag
Webbproduktion
Benny Stockman
Framtidens bärplockning? När dvärgbandmasken får fäste måste vi ha skyddshandskar på oss vid svamp- och bärplockning.Bär och svamp kan bli smittade om inte hundsmugglingen stoppas
Text och foto: Sven Lindholm
Den för människan livsfarliga dvärgbandmasken har fått fäste i Danmark. Kring Alperna är den sedan länge etablerad. Med hjälp av hund- och kattägare kan den spridas till Sverige. Sker det får vi plocka bär och svamp med skyddshandskarna på.
Dvärgbandmasken, Echinococcus multilocularis, är en 1,5–4 millimeter lång parasit som lever i främst rävens och hundens tunntarmar. Kallas även rävens dvärgbandmask. Också katter kan leva med den.
Djuren lider inte men i deras avföring finns massor av parasitens mikroskopiskt små ägg. Ett enda ägg räcker för att göra en människa sjuk för resten av livet. Det är främst levern som angrips, men det kan dröja mellan 5 till 20 år innan symtomen visar sig.
Vi drabbas på samma sätt som dvärgbandmaskens naturliga mellanvärdar möss, sorkar och råttor. I dem utvecklas äggen till blåsmask som förstör djurens lever. När en sjuk gnagare fångas av en räv, en hund eller en katt är dvärgbandmaskens livscykel sluten.
– Kommer äggen in i människans system kan de vandra till levern och där vålla blåsmasksjuka, små blåsor som växer likt cancer. De kan inte opereras bort eftersom varje blåsa har en liten groddsvans. Även andra organ, t ex hjärnan, kan drabbas, berättar veterinärinspektör Margareta Tervell vid Jordbruksverket för Natur&Trädgård.
Hon är mycket oroad eftersom en smittad människa inte har en chans att bli frisk. Men vill inte skrämma oss för att gå ut i skogen.
– Vi har en fantastisk allemansrätt och vill inte att den äventyras. Det gör den inte så länge vi lyckas hålla dvärgbandmasken utanför våra gränser.
Största faran
Det som oroar henne mest är de organiserade hundsmugglarna.
– De utgör största faran just nu. Köp inte små valpar som säljs på gator och torg! Eller via Internet. De kommer från olika länder och det är inte säkert att de är avmaskade. Dessutom är detta ett djurskyddsproblem.
Men även vanliga hundägare som tar med sina älsklingar på utlandsresan, eller köper en ny utomlands, kan sprida parasiten om inte hunden avmaskas.
– Människor som i rent oförstånd inte bryr sig om att avmaska djuret är också smugglare.
De avmaskningsmedel som är effektiva mot dvärgbandmasken innehåller praziquantel. Behandling två gånger slår ut alla ägg från dvärgbandmask. Om det inte är för sent.
– När vi upptäcker den som smugglat in en hund skriver vi ett brev till vederbörande och får sedan rapport från veterinärkliniken att avmaskningen är gjord. Men när vi får in anmälningar om hundar som varit i Sverige ett halvår eller mer känns det inte bra att de varit här så länge utan avmaskning.
Aktuella bestämmelser
Dagens liberala regler vid resande med hund till Sverige från något EU-land infördes den 3 juli 2004. Sverige, Storbritannien, Irland och Malta har förhandlat till sig strängare regler än övriga EU. Nu gäller ID-märkning, rabiesvaccination med antikroppskontroll samt avmaskning mot dvärgbandmask. Tidigare krävdes att man var registrerad som importör hos Jordbruksdepartementet, men det har nu bytts ut mot ett hundpass där alla uppgifter om hunden skall var ifyllda av en veterinär.
2007 ses EU-kraven över. Övriga medlemsländer vill ha bort de fyras strängare regler.
Den som vill föra in en hund från ett land utanför EU ställs inför betydligt tuffare krav, som karantän i fyra månader och två månaders isolering i bostaden av djuret.
Rabies är en annan fruktansvärd sjukdom som myndigheterna försöker stoppa vid gränsen. Sverige har varit befriat ända sedan 1886. Frågan är hur länge till. Vilda djur i Estland, Lettland och Litauen har rabies och med den ökande hundsmugglingen därifrån ökar risken att vi får in virussjukdomen. Den kallades förr vattuskräck, och kan spridas av rävar.
Omöjlig utrota
Har väl dvärgbandmasken kommit in i Sverige får vi lära oss att leva med den. Som i stora områden kring Alperna. Drabbade alpländer är Schweiz, där man räknar med att lokalt är upp till varannan räv smittad, Österrike, östra Frankrike och södra Tyskland. Men i Tyskland är även trakterna kring Rügen och Hamburg drabbade. Liksom Polen och Beneluxländerna. Även i storstadsområden, som centrala Zürich, finns dvärgbandmasken.
Årligen drabbas 10 människor/miljon invånare i områden med många smittade rävar, personer som aldrig blir friska.
I alpländerna varnas allmänheten på stora plakat vid infarter till skogsvägar för att plocka bär eller svamp för att inte riskera att smittas av masken. Här bär jägare plasthandskar när de tar i döda rävar.
Dvärgbandmasken tycks vara omöjlig att utrota.
– Man har inte lyckats någonstans att få bort en smitthärd. Vore märkligt om vi skulle klara det.
När det gäller rabies finns det en chans att få bort smittan. Men det är svårt och kostar oerhört mycket, säger Margareta Tervell.
Rävar i trädgården
Det finns fördelar med att ha räv i eller nära den egna trädgården. Natur&Trädgård har tidigare rapporterat om en läsare som slapp rådjuren när hon matade ett par halvtama föräldralösa rävungar.
Det är inget veterinärinspektör Margareta Tervell rekommenderar.
– Det har varit populärt i vissa trädgårdsområden runt storstäder på kontinenten att mata rävar. Tills de märker att räven bär på en massa parasiter, då är det inte så kul längre.
– Om dvärgbandmasken kommer in i Sverige och en räv genom sin avföring sprider den parasiten till en trädgård kan äggen följa med grönsakerna in på middagsbordet. Om man vänjer räven vid att gå nära människan, att leta i våra sopor efter mat och äta av vårt avfall ökar risken för smitta mellan hund och räv och mellan människa och räv.
Plasthandskar och kokning
Om dvärgbandmasken kommer in i Sverige blir det besvärligt för alla bär- och svampplockare. Och kanske även farligt att skörda bär, fallfrukt och grönsaker i den egna täppan. Då måste vi skydda oss.
– Plocka bären med plasthandskar, släng handskarna och koka skörden, uppmanar Margareta Tervell.
– Kylan i en vanlig frysbox räcker inte. Äggen behöver vara nedfrysta en vecka i - 80 grader. Men äggen dör när de upphettas. Att skölja räcker inte. Äggen är så små att de inte går att skölja bort.
Dvärgbandmask
Echinoccus multilocularis
Huvudvärd: rödräv
Alternativa huvudvärdar: hund, katt, varg, fjällräv m fl
Huvudvärdar smittas genom att äta upp inälvorna från en smittad smågnagare (mellanvärd). Huvudvärdar smittas genom att få i sig en dyntblåsa från en infekterad mellanvärd. Huvudvärden blir inte sjuk.
Huvudvärden kan bli fri från parasiten med hjälp av avmaskning med preparat som innehåller praziquantel. Om man vistas i infekterade områden måste avmaskningen ske med 28 dagars mellanrum för att inte riskera att hunden eller katten utsöndrar ägg med avföringen.
Mellanvärd: smågnagare (sorkar, möss)
Alternativ mellanvärd: människa
Mellanvärdar smittas genom att få i sig mikroskopiskt små maskägg från huvudvärdens avföring som kan finnas på bär och grönsaker eller i pälsen hos en huvudvärd.
Drabbade människor måste ofta genomgå levertransplantation och livslång behandling för att inte avlida av parasitinfektionen.
Om rävens dvärgbandmask fick tillfälle att spridas till Sverige och etablera sig i den svenska rävstammen skulle det kunna leda till allvarliga inskränkningar i friluftslivet och negativt påverka vår vana att plocka och äta bär, svamp och att äta färska grönsaker som odlats på friland.
- Statens Veterinärmedicinska Anstalt
Letandet efter smittade rävar fortsätterOm dvärgbandmasken kommer in i Sverige torde det bli Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, som upptäcker farsoten. Man uppmanar sedan några år jägare att skjuta rävar och sända in kropparna till SVA. Under årets första halvår hade man fått in 400 rävar och fram till semestern hunnit undersöka hälften. Ingen var smittad. Beskedet till Natur&Trädgård i slutet av juli var att det inte “är någon fara för dagen då det sannolikt inte finns någon smitta i landet”. Men att letandet fortsätter.
Finns i Danmark
För fem år sedan upptäcktes att den för människan livsfarliga dvärgbandmasken hade kommit till Danmark. Den hittades i en trafikdödad räv i ett område utanför Köpenhamn. De som bor där är ofta ute och reser och sannolikt har smittan kommit med någon hund som fått följa med till Sydeuropa. Och som inte blivit avmaskad inför hemresan.
Efter det har ytterligare tre rävar från samma område visat sig vara bärare av dvärgbandmasken.
Både på Jordbruksverket och SVA ser man ett samband mellan resande människor och hundar när det gäller spridningen av dvärgbandmasken. För 10 år sedan mildrades de svenska bestämmelserna när det gällde att föra husdjur över gränsen. Danmark gjorde detta tidigare och de har drabbats.
Hundar accessoarer
Insmugglingen av hundar har alltid förekommit, men i blygsam skala. Sommaren 2004 sköt den fart i södra Sverige.
– Nu finns problemet överallt, avslöjade Johan Beck-Friis, Sveriges veterinärförbund, vid en temadag i våras i Skara om den aktuella hundsmugglingen.
Han berättade att veterinärkliniker och gränskontroller upptäcker små, unga och sjuka hundar som kommer från Östeuropa. Chihuahua och mops är populära smuggelraser eftersom kända personer använder dem som accessoarer.
Större delen av de insmugglade hundarna säljs via Internet för stora pengar och de namn som anges är alltid falska, enligt Johan Beck-Friis.
Han berättade att de insmugglade valparna är uppfödda i små burar i hundfabriker av tikar som betäcks vid tidig ålder. Valparna tas ifrån tiken redan vid 3–4 veckors ålder och sänds neddrogade med tejpade nosar till underleverantörer.
Övriga artiklar inom smått o gott:
Salvia. Historia - tro och övertro
Skörda egen potatis till midsommar
Så och skapa din egen unika amaryllis
Lagra nässelvatten från höst till vår
Hösten rätt tid byta jord mot sand
Dvärgbandmasken hotar bärplockningen
Asiatiska skalbaggar hotar svenska lövträd