Så vårens primörer på hösten

Missa inte:

Special om grönmassa!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Natur och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se

Senast ändrad
2008-09-12

Så vårens primörer på hösten

Text: Sven Lindholm Foto: Istockphoto

Härma naturen och skörda grönsaker tidigt.

Att så vårprimörer redan nu på hösten är inte så spektakulärt som det låter, det är bara att göra som naturen. Växterna producerar frön på sensommaren och hösten, frön som sedan ligger på marken och väntar in våren. De flesta frön har en inbyggd mekanism som gör att de inte gror så lätt på hösten, utan väntar in våren.
Många odlare har utnyttjat denna egenskap och prövat höstsådd med lyckat resultat. Bäst har det gått för dem som odlar i kärvt klimat och orsaken är klimatologisk.
Idealet är att marken förblir frusen när den kalla perioden inletts. Då är det bara att så ovanpå och strö lite sand över fröna innan snön börjar falla.
Långa blöta höstar försämrar resultatet rejält. Här gäller det att jorden måste vara väldränerad. Jag har inte prövat att höstså i sand med pyttelite såjord i raden, men det borde vara idealet.

Bort med alla rotogräs
Förbered såbädden innan kylan slår till genom att noggrant rensa bort alla rotogräs. Det gäller främst den besvärliga kvickroten. ”Kvick” i namnet kommer från den äldre betydelsen livskraftig. Och det är verkligen denna växt med de krypande rötterna. Det behövs bara att en minibit av roten blir kvar jorden, så växer det snabbt ut en ny livskraftig planta. Även tistlar kan ställa till med besvär eftersom det inte går att hacka i höstsådd gröda på våren.
Alla grönsaker passar inte att sås på hösten. Glöm exotiska växter som gurka, tomater och bönor – växter som ursprungligen kommer från områden med varmare klimat än vårt. Bönor till exempel, vill att jorden ska vara minst 12°C för att kunna gro. I kallare jord ruttnar de.

Lämpliga sorter
Våga pröva att härma naturen. Det är ingen katastrof om en höstsådd misslyckas, det är bara att så om igen när vårsolen värmt upp odlingsbädden.
Här är några förslag på grönsaker och rotfrukter som man med fördel kan så på hösten.

Björnrot, Meum athamanticum
En härdig perenn som används i Rosengrens skafferi, den vegetariska krogen i Örebro där man kan få kött som ”tillbehör”.
– Jag brukar använda björnrot i stället för dill när jag kokar potatis, det blir nästan bättre, prova får ni se! Björnrotens speciella smak av både dill och curry använder jag annars mycket finklippt i kalla crème fraichesåser.
Det skriver innehavaren Margareta Rosengren i senaste numret av Örtabladet. Hon tycker att björnrot är en mycket rolig och användbar ört. Den finns förvildad i Blekinge, men kommer från Väst- och Centraleuropa. En flerårig, nästan bortglömd växt som förr odlades som prydnadsväxt för det vackra bladverkets skull. Den har också en historia som snapskrydda. Får vita och rosa blommor.
Björnrot hör till de växter som normalt förkultiveras, men som också bör kunna sås på hösten för att få tidig skörd. Svårigheten är att hitta frö. Alla fröfirmor har den inte. Ett tips är att leta bland medicinalväxter eller perenner. Björnroten är nämligen flerårig och dessutom mycket härdig.

Dill, Anethum graveolens
Dill är en kortlivad ört som smakar ljuvligast när de karakteristiska bladen är små. Kan sås på hösten och kan skördas extra tidigt som vårprimör.
Några nypor benmjöl skadar inte vid dillsådd eftersom den vill ha mycket fosfor.
När det gäller höstsådd är en utpräglad bladdill att föredra, den ska ju inte användas som krondill. Sorten ’Tetra’ sägs vara den som växer snabbast. Den blommar lite senare än andra sorter och bildar en tät buske med många blad. ’Bouquet’ är också en bladrik variant som går i blom sent. Det gör också ’Gold Crown’.
Det svenska namnet dill kommer från norskans ”dilla” som betyder att vagga till sömns. Att tugga på dillfrön ansågs förr vara rogivande och motverka sömnlöshet.

Vintersallat, Valerianella locusta var. oleracea
I större delen av landet kan fältsallat sås i kallhus på hösten för en tidig vårskörd, läser jag i Runåbergs senaste katalog. Sorten ’Vit’ beskrivs där som ”snabbväxande, köldtålig och kan sås året runt”.
Många sår den utomhus på sensommaren och kan då skörda de C-vitaminrika, krispiga bladen ända till snön kommer.
Vintersallat har många namn, fältsallad, machésallat och i Danmark vårsallat.
Dagens förädlade sorter har som stammoder vildväxande vårklynne, Valeriana locusta, som kallades rapunzelsallat när den odlades i Sverige på 1600-talet.

Morötter, Daucus carota ssp. sativus
Morotsfrön tar lång tid på sig att gro, så de kan lugnt sås mycket sent på hösten innan frosten anlänt. Redan under tidig vår, medan det fortfarande är så blött i jorden att det inte går att bearbeta den, börjar de späda morotsplantorna komma upp.
Välj en tidig sort och få färska morötter nästan en månad tidigare än vid vårsådd. Sena morötter kan också sås på hösten, även om tidsvinsten inte blir så stor.

Palsternacka, Pastinaca sativa
Palsternackans frön är sävliga när det gäller att gro, så här är det fullt motiverat med att höstså – framförallt i Norrland – så sent som möjligt innan tjälen kommer.
Vill man bevara gamla sorter, finns den gamle trotjänaren ’Student’ fortfarande i handeln. Den började säljas redan 1865.
Palsternackan är min favoritrotsak i köket. Väldigt användbar, alltid mild och söt i smaken. Den är härdig och blir sötare för varje köldknäpp eftersom kylan omvandlar en del av stärkelsen till socker. Övervintrad palsternacka lär innehålla tre gånger mer sockerarter än den som skördas på hösten. Det dröjer dock inte länge efter att tjälen släppt sitt grepp förrän de övervintrade palsternackorna blir träiga.

Piplök, Allium fistulosum
Salladslök, Allium cepa
Så båda arterna redan i september, då hinner det bli småplantor som övervintrar om inte vätan knäcker dem.
Piplöken är den ursprungliga av de två. Den kommer från Sibirien och var mycket vanlig under 1700- och 1800-talet i svenska trädgårdar, mycket tack vare sin härdighet. Kallades då vinterlök.
Asiatiska växtförädlare har vidareförädlat piplöken och fått fram den spädare salladslöken, som nu är oumbärlig i det kinesiska köket, både rå och tillagad.

Persilja, Petroselinum crispum
Kan sås riktigt sent på hösten.
Ett tips till nästa år är att så persilja i midsommarhelgen. De plantorna övervintrar och ger en tidig försommarskörd innan de går i blom.

Sallat, Lactuca sativa
Här gäller det att höstså så sent som möjligt. Att så sallat redan i september är inte att rekommendera eftersom de snabbgroende sallatsfröna bara behöver 3–4°C för att spira, även om det optimala är 14–18°C, och alltså kan komma i gång ganska snart. När kylan sedan kommer, dör de minismå plantorna.

Rotpersilja/persiljerot, Petroselinum crispum var. Tuberosum
En doldis som borde odlas mer. Eftersom fröna gror långsamt går det bra att så sent på hösten. Rotpersilja är mycket härdig och övervintrar om den täcks med löv eller liknande på hösten. Utöver att roten är delikat på våren, blir det en massa färska persiljeblad på köpet. De liknar bladpersiljan både i smak och utseende, vilket inte är så konstigt eftersom den utvecklats just från bladpersiljan.

Spenat, Spinacia oleracea
Denna ettåriga bladväxt tillhör mållväxterna.
Anna Pavod skriver i ”Nya köksträdgården” att i landets mildare delar kan man så spenat tidigt på hösten, täcka med halm under vintern och sedan skörda redan i april–maj året därpå.