Missa inte:
Natur och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se
Senast ändrad
2009-11-30
Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag
Webbproduktion
Benny Stockman
En gammal mistel i ett äppelträd på Aggarön i Mälaren.
Mistel är förbjuden att plocka i Sverige (men bären får plockas). Det finns ett undantag, som innebär att det är tillåtet att skörda och sälja mistel om följande punkter är uppfyllda:
• den som plockar misteln äger eller arrenderar marken där träden står
• trädet är döende eller försvagat på grund av mistlarna
• det växer så många mistlar i området att de inte riskerar att försvinna i området efter skörd.
Foto: Björn BrageOdla mistel i trädgården
Text: Sven Lindholm
Du kan odla julens mistel i din egen trädgård om du bor i ett milt klimat och har ett oändligt tålamod. Seden att pussas under misteln har forngrekiska rötter.
Vi blev väldigt överraskade. Var kom det första bladparet ifrån?
När Leif Adolfsson står vid ett av äppelträden i sin trädgård i Hökåsen utanför Västerås och berättar om sina erfarenheter av att odla mistel frapperas jag av en viktig förutsättning; det krävs ett oändligt tålamod.
Han har nu flera mistelplantor på gång, både hemma på villatomten och på Vallby Friluftsmuseum tillsammans med museiträdgårdsmästare Maria Löfgren. Det var hon som förde in Leif Adolfsson på mistelspåret sedan hon upptäckt en brist i friluftmuseets botaniska sortiment.
– Det finns massor med mistlar på träd i och omkring Västerås, Men inte en enda inne på friluftsmuseet trots att misteln är Västmanlands landskapsblomma, berättar Leif för Natur & Trädgård.
De två beslöt sig att göra något åt det, hämtade mistelbär i naturen och startade mistelprojektet samma dag.
Leif Adolfsson vid en 7-årig mistelplanta i sin trädgård samt museiträdgårdsmästare Maria Löfgren med 1-årig mistelplanta i Vallby Friluftsmuseum.
Foto: Sven Lindholm
– Vi beslöt sätta på äppel, rönn och oxel, som är besläktade med varandra. Det går att använda andra träd, men det har vi ingen erfarenhet av.
De började med att hämta en disksvamp.
– Även om grenarna såg fina ut borstade vi rent dem för säkerhets skull.
Han varnar för att använda den riviga sidan av disksvampen eftersom den kan skada barken.
Sedan klämde de sönder bären.
– Innehållet är så klistrigt att det fastnar lätt. Det måste vara minst 3–5 bär på samma plats. Ett bär verkar inte ha tillräckligt med ”gift” för att orka ta sig igenom barken, därför behövs minst 3 på samma ställe.
Snart syntes embryot till en ny grann stor mistelplanta. Men glädjen över det byttes till besvikelse.
– Redan första året kom en 5 mm lång böjd ”metkrok”, som vi kallar den. Då trodde vi att här är det grönt. Den satt ända fram till hösten. Men året efter krympte och krympte den. På hösten var den helt borta och vi trodde att det var kört.
Foto: Sven Lindholm
Foto: Leif Adolfsson
Tredje året syntes ingenting. Men det fjärde kom de första bladparen.
– Då blev vi väldigt överraskade. Var kom dom ifrån? Nu vet vi att det tar tre-fyra år innan den nya mistelplantan är etablerad.
Men sen går det undan. En mistelplanta fördubblar sig varje år.
– Första året växer det bara upp en liten stjälk med två blad. Andra året dubblerar sig plantan. I varje bladpar har det blivit en liten ”gren” med var sitt bladpar. Så fördubblar sig plantan varje år, berättar Leif.
När jag kallar honom mistelexpert värjer han sig.
– Vi har mycket att lära fortfarande. Men grunden, hur man sätter och får mistlar, den kan vi i alla fall.
Foto: Björn Brage
Foto: Björn Brage
Fåglar behövs inte
Påståendet att det krävs att mistelbären passerar genom en fågelmage för att gro kan Leif dementera. Han och Maria Löfgren skördade bären direkt från vilda mistlar och sådde samma dag.
– Det är också snack om att blir det för många mistlar i ett träd kan det dö. Det vi vet är att i så fall behövs det väldigt, väldigt mycket mistlar.
På Vallby friluftsmuseum finns det nu ett träd som kan ge svaret.
– När vi inte fått några mistlar, tänkte vi att då öser vi väl på ordentligt på ett träd. På det äppelträd vi valde är det fullt med metkrokar nu.
En giftig växt
Mistelns magi har fängslat människor under många tusen år. De förundrades av att den lyste grön hela vintern. I vår egen gudasaga lurade Loke Höder att döda asaguden Balder genom att skjuta honom med en mistelpil. Frigg hade innan under sin världsexkursion fått löfte av alla levande varelser att de inte skulle skada Balder. Men på grund av mistelns ovanliga växtplats missade hon den, vilket Loke upptäckte.
Misteln är giftig, innehåller alkaloider. Giftstyrkan uppges variera beroende på vilket träd som parasiteras.
Extrakt av misteln används idag inom naturmedicinen som tumörhämmande och smärtstillande medel vid cancer, en kontroversiell användning.
Ta bussen till mistelön
Foto: Björn Brage
Eldgarnsö naturreservat nordost om Färingsö i Ekerö kommun är en klassisk mistellokal nära Stockholm. Känd främst för sitt täta bestånd av mistel men har också ett rikt växt- och fågelliv. På denna Mälarö finns flera sällsynta insektsarter som liksom misteln är relikter från en varmare tidsperiod, t ex en långhorning som företrädesvis lägger ägg i lindar som angripits av misteln.
Det är lätt att nå denna mistelö. Tag buss 317 från Brommaplan till hållplatsen Karlskär – därefter cirka 2 km promenad.
Gotlänningar som vill julpussas under en mistel får bege sig till Tingstäde. Där växer öns enda vilda mistel i en poppel vid gamla järnvägsstationen.
I Västerås grönområden finns många mistlar. Snart också på Vallby friluftsmuseum, en grön oas nästan mitt i Västerås. Museet är öppet varje dag året runt mellan kl.10.00–17.00. Fri entré. Här finns många gamla byggnader som är öppna under sommarsäsong.
Men framför allt finns här grönska i många former från gammaldags trädgårdar med grönsaker och prunkande blomstertäppor till en unik allé av Hesselbyholmslindar med sin spännande historia.
Under växtsäsongen leder museiträdgårdsmästare Maria Löfgren trädgårdsvandringar och liknande arrangemang.
– Vallby satsar särskilt på det gröna kulturarvet. Vi värnar den biologiska mångfalden och är informatör om äldre kulturväxter, gamla sorter av stråsäd, prydnadsväxter, fruktträd och mycket annat, säger hon till Natur & Trädgård.
Läs mer:
www.vallbyfriluftsmuseum.se
www.life-mia.se
Faktaruta
Mistel
Viscum album
Familj: Santalaceae
En ständigt grön, tät och rundad buske med gaffelgrenade kvistar och smala, läderartade blad. Lever som halvparasit på lövträd – främst lind, lönn, apel, hagtorn och rönn - vanligen på grenar och kvistar högt uppe i kronan.
Har så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Tar vatten och näring från värdträdet med hjälp av sugrötter som växer mellan bark och ved på värdträdets grenar. Har även speciella sugorgan som går in i veden.
Är tvåbyggare, d v s varje individ har antingen bara hanblommor eller honblommor. Blommar med små gula oansenliga blommor i april – maj som sitter oftast 3 och 3 i små knippen. I synnerhet hanblommorna har en ganska livlig, och äpplelik doft. Eftersom växten blommar tidigt på våren, då dess värdträd ännu står bladlöst, är denna enkla blomma tillräcklig för att locka insekter som bin, humlor och flugor.
Frukten är ett klotrunt, vitt eller grönvitt, transparent bär med ett enda, tillplattat frö och mycket klibbigt kött, rikt på viscin, ett klibbigt slem som fäster fröet säkert vid trädets bark. Sprids främst med hjälp av dubbeltrasten och sidensvansen. Viscinet är vattenabsorberande och skyddar fröet mot uttorkning. Mistelns frö innehåller ofta mer än en grodd.
Misteln är värdväxt för Idegranbredvecklare – Ditula angustiorana.
Fridlyst i hela Sverige. Växer i lövskogsrika trakter, i östligaste Småland, på Mälaröarna, på Kinnekulle och i sydöstra Norge. Är Västmanlands landskapsblomma och har sin största mellansvenska förekomst i Tidöområdet.
Övriga artiklar inom smått o gott:
Blommande tussilago i början av året
Salvia. Historia - tro och övertro
Skörda egen potatis till midsommar
Så och skapa din egen unika amaryllis
Odla mistel i trädgården
Lagra nässelvatten från höst till vår
Hösten rätt tid byta jord mot sand
Dvärgbandmasken hotar bärplockningen
Asiatiska skalbaggar hotar svenska lövträd