Välkommen till Natur och Trädgård Bokförlag

Missa inte:

Special om grönmassa!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Natur och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se

Senast ändrad
2009-01-19

Vuxna exemplar av spansk skogssnigel räds inte Nemaslug. Foto: Lotta Flodén

Nemaslug godkänt
Biologer varnar för skador i naturen

Text: Sven Lindholm
Foto: Lotta Flodén

Nu kan spansk skogssnigel bekämpas biologiskt. Inget undermedel, enligt norska forskare. Svenska biologer varnar för risker.

Kemikalieinspektionen godkände efter tio års tvekan den 18 mars i år att preparatet Nemaslug får användas som biologiskt bekämpningsmedel mot spansk skogssnigel. Tillståndet gäller till nyårsafton 2017.
Drabbade trädgårdsägare jublar. Men tidigare studier visade ingen eller ringa effekt på denna art. Och norska forskare varnar för att ta ut glädjen i förskott. Under fyra år har man vid Bioforsk Plantehelse undersökt hur effektivt Nemaslug är.
Solveig Haukeland säger att man fann Nemaslug 100-procentigt effektivt när det gäller unga, små sniglar på små ytor när det hamnade på eller väldigt nära snigeln under kontrollerade former.
De fullvuxna klarade sig i de norska försöken. Resultaten har ännu inte publicerats vetenskapligt.
Första försöken på stora ytor har nyligen gjorts i år. Resultatet är ännu inte känt. Även om det blir positivt tror inte Solveig Haukeland att det hjälper de lantbrukare som drabbats av den spanska skogssnigeln eftersom det troligen blir väldigt dyrt att sprida dessa nematoder på åkrar.
Nemaslug har sedan 90-talet med gott resultat används i England mot åkersnigel, Deroceras reticulatum. Men det säger ingenting om hur effektivt medlet är mot spanska skogssnigeln.
– Åkersnigeln tillhör ett annat släkte, är ett helt annat djur, säger Torsten Nordander på Göteborgs naturhistoriska museum till Natur & Trädgård. Varje art har sina fiender.

Alltid riskabelt
Liksom kollegan Ted von Proschwitz ser han en risk med att det nu är fritt fram att släppa ut den aktuella nematoden i svenska naturen.
– Vi biologiskt kunniga stödjer honom. Vi får verkligen hoppas att den inte ställer till med någon skada. Men det vet vi ingenting om. Tyvärr finns det många exempel, bl a från Nya Zeeland och Australien, där det gått rätt illa när man försökt bekämpa en oönskad främmande art med en annan främmande.
En motivering till att godkänna Nemaslug var att nematoden finns i Norge. Den motiveringen underkänner Torsten Nordander. Påpekar att nematoden kan ha förts dit otillåtet.
Det är också troligt att denna nematod även finns i Sverige sedan flera år eftersom många förtvivlade trädgårdsägare smugglat in Nemaslug, bl a från Danmark där preparatet varit godkänt sedan länge.
I fjol larmades Jordbruksverket av lantbrukare från Horred i Halland. De hade upptäckt att när de ensilerade sin grässkörd följde sönderklippta spanska skogssniglar med och att giftet botulism bildades av kadavren. Då beslöt Jordbruksverket satsa 70 000 kronor på att ta reda på hur man kan hindra spanska skogssniglar från att förorena ensilaget.

Så fungerar Nemaslug
Preparatet Nemaslug är ett pulver som innehåller vilande larvstadier av nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita. Blandas i kallvatten i en vanlig vattenkanna. Kan användas först när marktemperaturen är över + 5° C. Måste förvaras i kyl och får inte utsättas för solljus, minusgrader, uttorkning eller temperaturer över + 30° C.
När nematoderna vattnats ut kryper de ner i jorden, uppsöker sniglar och borrar sig via porer in i dem. Där infekterar de snigeln med bakterien Moraxella osloensis, som dödar den inom några dagar.
Under tiden förökas nematoderna inuti den angripna snigeln som de sedan lämnar för att uppsöka nya.
Norska försök tyder på att dessa nematoder endast klarar av att angripa unga exemplar av spansk skogssnigel, Arion lusitanicus.

Ny norsk metod mot spansk skogssnigel

En ny norsk framgångsrik metod att nästan utrota den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigel, rapporteras i Norsk Hagetidend 1/2009. Thorstein Mo i Elnesvåg vann 10 000 norska kronor för den i en tävling som samlade in 160 bekämpningsförslag.
Torsten Mos vinnande idé bygger på att den spanska skogssnigeln, Arion lusitanicus, är kannibal. Torsten lägger insamlade sniglar i en balja med nematoder i ljummet vatten. Sedan sniglarna infekterats av de små nematoderna klipps de av på mitten och delarna sprids i trädgården. Väl där blir snabbt de preparerade kadavren mat åt friska mördarsniglar som får i sig nematoderna, dör inom några dagar och då blir ny snigelmat.
Denna dominoeffekt är effektiv, hävdar Torstein Mo. Han prövade den första gången redan 2006 hos en lantbrukare i grannskapet som fått sin gård översvämmad av spanska skogssniglar. 1000 sniglar samlades in, infekterades med nematoder och spreds på åkern. Året därpå var nästan alla spanska skogssniglar försvunna från gården medan det fanns lika många inhemska skogssniglar där som tidigare år.
Uppmuntrad av framgången bjöd Torstein Mo 2007 in sina grannar på snigeljakt. Tre dagars skörd lades i nematodvattnet och efter avlivning ut som snigelåtel.
Förra året gjorde han och grannarna en ny gemensam snigeljakt. Men det fanns knappast några spanska skogssniglar kvar, bara på tomter som gränsade till obebyggda marker.
Det norska Hagelselskapet har tillsammans med norska Bioforsk sökt pengar från Forskningsrådet för att kunna pröva om Torsten Mos dominometod håller vad han hävdar.

Till sidans topp