Rosstickling. Natur och Trädgård

Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Natur och Trädgård
Bokförlag
Dormen Bäcklunda 157
716 94 Mullhyttan
Tel: 0585-40044
Mob: 070-6867519
Mail: info@naturochtradgard.se

Senast ändrad
2010-04-10

Nils Åkerstedt med en av de många rosor han sticklingsförökat, den moderna rabattrosen ’Freesia’. De hållbara vädertåliga blommorna har en söt doft. Exemplaret på bilden växer i ren sand och får sin näring från Ekoblandningen.

Så förökar du älsklingsrosen

Text: Nils Åkerstedt
Foto: Eva Åkerstedt
Illustration: Birgitta Geite

Du kan lätt göra fler exemplar av din älsklingsros. Från mars till augusti. Det gäller både snittrosor och rosor odlade utomhus.

Sticklingsföröka rosor är något vi alla kan göra oavsett var och hur vi bor. Det går bra att sätta sticklingar av rosor från slutet av mars ända fram till mitten av augusti Den som gör det kan njuta av blommande rosor nästa år från slutet av januari och hela våren och sommaren.

Alla rosor kan förökas med sticklingar under tiden april-augusti.
Klipp bort blomman nära det översta bladet och behåll två blad. Tredje bladet uppifrån tas bort försiktigt så att bladskaftet lossnar utan att stjälken tar skada. Skär sedan av stjälken några millimeter under bladfästet med en vass kniv.

Sticklingar av snittrosor
Det går att göra om en snittros till krukros eller rabattros och på så sätt spara en ros från t ex en födelsedag i 20–30 år. Jag har en konfirmationsros sedan 1967 som är förökad och finns i många exemplar, både som stamros och krukros.
Alla snittrosor går det att få rötter på, bara de har ett eller två gröna blad kvar och stjälken är frisk.
Klipp bort blomman nära det översta bladet och behåll två blad. Tredje bladet uppifrån tas bort försiktigt så att bladskaftet lossnar utan att stjälken tar skada. Skär sedan av stjälken några millimeter under bladfästet med en vass kniv.

Plantera rossticklingarna i en kruka med 2-3 cm jord i botten och resten sand.
Den högra bilden visar rossticklingar som är planterade i en lökkorg. Glöm inte att göra dräneringshål.

Tag därefter en blomkruka som är 10–12 cm i diameter och lägg ett 2–3 cm tjockt lager i botten av Ekoblandning, vanlig blomjord eller kompost och fyll den därefter med sand ända upp. Sätt ner rossticklingen djupt, men inte så att den kommer ner i jorden.
Det går att sätta många i samma kruka.
Trä därefter en plastpåse över sticklingarna och fäst påsen mot krukan. Gör några små hål på påsen med en spik eller liknande.
Sänk ner krukan i ljummet vatten upp till övre kanten och låt krukan stå i vattnet tills det syns att sanden blir våt i ytan. Upprepa detta med 4–5 dygns mellanrum.
Krukan med sticklingarna skall stå i vanlig rumstemperatur, men inte i sol de första två veckorna.

Genomskinlig plastburk
När det börjar skjuta skott från stjälken görs flera hål på plastpåsen som kan avlägsnas helt efter 14 dagar.
Skötseln av sticklingarna blir enklare om man istället för plastpåse använder en rund genomskinlig plastburk något mindre än krukan sticklingarna är satta i. Gör några små hål i botten av plastburken för luftväxling.
När sticklingarna börjar växa kan plastburken lyftas av krukan, först en halv timma. Därefter ökas luftningstiden mer och mer så att sticklingarna klarar att vara helt utan skydd efter ett par veckor. Då är det viktigt att sticklingarna på nytt skyddas mot sol och att de duschas 2–3 gånger dagligen.
Efter ca 2 veckor omplanteras rosen. Har man satt flera sticklingar i samma kruka säras de och sätts i var sin kruka, som inte bör vara större än 10 cm. Men vill man snabbare få en fylligare ros så sätts 3 sticklingar tillsammans i en 12–15 cm stor kruka.
Ekoblandning är det bästa för dessa sticklingar. Används vanlig köpjord bör den blandas ut med lika stor mängd sand.
Dessa små rosplantor bör duschas dagligen så länge de är inomhus, dels för att de skall må bättre och dels för att undvika angrepp av spinn.

Sticklingar av kruk- och rabattrosor
Det går även bra att sätta sticklingar av krukrosor och av de rosor man odlar ute. Tar man sticklingarna under sommaren då rosplantorna har blad, går man tillväga på samma sätt som med snittrosorna.
Man kan också ta sticklingar av de kvistar som klipps bort av rosor på våren. Då är det inte nödvändigt med plastpåse över sticklingarna i krukan under förutsättning att de duschas några gånger dagligen.

Redan efter 5-6 veckor kan en rosstickling ge den första blomman.

När en rosstickling, oavsett om den kommer från en snittros eller en uteros, har börjat växa efter att den planterats in i kruka bör den stå ljust och i 15–20 graders värme. Då kommer det blomknoppar rätt snart. I bästa fall kan de blomma 5–6 veckor efter det att sticklingen sattes.
För att få en kraftig rosplanta bör man klippa ner den genast efter att den första blomman vissnat. Den skall då klippas så att det endast blir ca 10 cm kvar ovanför krukan.
De rossticklingar som sätts under juli och senare skall inte klippas ner förrän till kommande vår.
Har man tillgång till växthus kan rosorna stå där efter nerklippningen till dess det blir sommar. Har man inte växthus är det bra om de får stå endera i riktigt ljusa fönster, ute på en balkong eller annan varm plats utomhus under dagarna. De trivs inte så bra inomhus under längre tid än ett par månader, såvida de inte får stå i riktigt ljusa fönster och det inte är varmare än 20 grader. En dusch 2–3 gånger dagligen ökar både blomning och livslängd.
Efter en dryg månad från nerklippningen börjar de blomma på nytt om de duschas och får bra med näring. Gödsla dem med nässelvatten en gång i veckan om de inte är planterade i Ekoblandning. Ett annat sätt att tillföra näring är att lägga ett par centimeter tjockt lager av lagrat gräsklipp ovanpå jorden eller sanden i krukan. Ta först bort 2 – 3 cm av översta jordlagret och lägg på gräsklipp och därefter ett tunt lager jord eller sand ovanpå gräsklippet.

En välrotad rosstickling. Dags för omplantering.

Utplantering – helst i ren sand
I slutet av juni är det dags att sätta ut de rosor som sticklingsförökats tidigt på året i en rabatt eller annan lämplig plats där de kan stå och blomma och växa under sommaren. De som sticklingsförökas under sommaren bör stå i krukor i ca två månader innan de sätts ut.
Det är en stor fördel för rosplantornas tillväxt och blomning under sommaren om de sätts i ren sand istället för i jord. Ta av krukorna och sätt ner plantorna så att de kommer något djupare än tidigare och lägg därefter 10 cm gräsklipp över sanden mellan plantorna. Efter en månad läggs ett nytt lika tjockt lager gräsklipp. Någon annan näring behövs inte.
Vattna och duscha hela sommaren så trivs rosplantorna bra.
Efter det en gren blommat klart klipps den av så det bara blir två blad kvar på den del som växt efter förra nerklippningen. Så fortsätter man så länge plantan växer.

Övervintring
Även om de sticklingsförökade rosorna som varit planterade i rabatter ute under sommaren fortfarande kanske är gröna och i full blom är det dags att planera för deras övervintring.
Oavsett om de skall övervintra i källare eller nergrävda i marken bör de få stå kvar på växtplatsen ända till dess det har varit riktig frost åtskilliga nätter. Vissa höstar kan det dröja långt in i oktober innan den frosten kommer. Tar man upp dem för tidigt innan de avmognat, en process som påskyndas av frosten, finns det risk för att rosplantorna ruttnar på vinterförvaringsplatsen.
Om möjligt ser man till att det inte kommer för mycket vatten till plantorna nu på senhösten, utan att de får något torrare om rötterna. Men är det soligt och varmt får de inte torka helt.
När bladen börjar gulna och falla är det dags att ta upp sticklingsrosorna.
Vissa sorter kan faktiskt klara vintrarna ute riktigt bra om de är planterade i sand. Så har jag t ex sorten ’Egeskov’, (’Lill Lindfors’) vars sticklingsförökade plantor klarat flera vintrar ute trots att det varit ca 30 minusgrader. Men har man sticklingar av snittrosor bör man absolut ta upp dem för vinterförvaring på ett säkrare ställe.

Sex år gammalt var detta sticklingsförökade exemplar av floribundarosen ’Lill Lindfors’ när bilden togs. Växer i sand med gräsklipp som enda näring.

Vill man ta in någon rosstickling då och då under vintern och våren bör de förvaras i källare så att det går lätt att komma åt dem.
Har man flera rosplantor är det enklast att skaka bort jorden från rötterna och sedan sätta många plantor tillsammans i en större hink eller kruka och fylla sand mellan plantorna och vattna.
Veka skott som inte tappat bladen och som är saftigt gröna bör toppas så att den mjukaste delen avlägsnas.
Även äldre rosplantor som kan ha svårt att klara vintrarna ute bör behandlas på samma sätt när de ställs in i källaren eller annat svalt utrymme.
Beroende på hur varm och torr källaren är bör dessa rosor vattnas emellanåt under vintermånaderna. Står de i sand i ett kärl med hål i botten är det ingen risk för att de tar skada även om de vattnas lite väl mycket. Har man däremot satt dem i torvmullsblandad jord måste man vara mycket försiktig så att inte rötterna kvävs.

Gräv ner rosorna
Vet man att källaren är för varm vintertid är det säkrare att gräva ner rosorna ute på en plats där eventuell snö får ligga kvar och det inte finns risk för att regnvatten på hösten och smältvatten på våren samlas.
Gräv en grop ca 50 cm djup och så vid att plantorna kan ligga vågrätt och det ändå är minst 10 cm mellan grenarna eller rötterna och omgivande mark.
Lägg ett 10–15 cm tjockt lager sand i botten. Lägg ner rosorna sedan kvarvarande blad och veka skott klippts bort. Ta även bort krukorna från de plantor som växt i krukor under sommaren.
Det bör vara 15–20 cm från de rosor som ligger överst upp till markytan. Fyll upp med sand så att den ligger ca 10 cm högre än omgivande mark. Jämna till sandytan så att den blir riktigt plan och lägg sedan 5–10 cm tjocka markskivor över hela sandytan. Både markskivan och sanden bör gå ca 50 cm utanför gropen, framför allt där det oftast är lite snö vintertid.

Denna uppstammade ros är ursprungligen en stickling från en konfirmationsbukett 1967. Blommar ännu tack vare att den växer i sand med gräsklipp som näring.

Till sidans topp