Missa inte:

Gratis provex!

Special om grönmassa!

Värvarpremier!

Adresser till fröfirmor

Gratis rådgivning

Senast ändrad
2008-04-24

Copyright © 2005,
Natur och Trädgård Bokförlag

Webbproduktion
Benny Stockman

Goliatmusseronen
kan rädda hotade biotoper

Text: Sven Lindholm  Foto: Niclas Bergius
Artikel från Natur&Trädgård 3/06
 
Det finns exklusiva skogsprodukter värda mer än tall och gran. Som en av världens dyraste matsvampar. Nu ett ekonomiskt argument för att rädda unik svensk gammelskog. 
 

Två fullt utvecklade fruktkroppar av goliatmusseron.
 
Goliatmusseron är världens dyraste matsvamp. Den växer bl a på mer eller mindre hemliga platser i norra Norrland. Exporten av färsk goliatmusseron från hotade norrländska sandtallskogar till Japan ökar. Där kostar färsk toppkvalitet upp till 10 000 kronor kilot, i volym 4-5 liter. Ett bra år på en bra lokal går det att plocka ett kilo goliatmusseron på några minuter. Ett kilo färsk svamp motsvarar ungefär15-20 fruktkroppar.
De som vet var goliatmusseronen växer försöker hålla platsen hemlig men många av de allra bästa växtplatserna är kända. Det är ingen större konst att hitta dem eftersom svampen bara förekommer i större mängder på tallhedar med äldre skog.
Men hoppet om de gryende exportinkomsterna blir en krossad dröm för glesbygdsborna om dessa tallar huggs ned. Då försvinner livsmiljön fler goliatmusseronen och flera andra rödlistade arter.
Det finns sedan några år även en inhemsk marknad. Torkad goliatmusseron från Svamp i Norr finns nu att köpa på ett 40-tal platser i Sverige. Den är betydligt billigare än färsk, men hör ändå hemma i gourmetdisken. Svampen innehåller 90 procent vatten så ett kilo torkad goliatmusseron har en volym av cirka 15 liter.
 
Svamp i norr
Svamp i norr (www.svampinorr.se) sköter idag den ekonomiska hanteringen av goliatmusseronen. Medlemmarna måste bo i Västerbotten, Västernorrland eller Norrbottens län och vara diplomerade plockare eller svampkonsulenter. Men alla som vill får sälja svamp till denna ekonomiska förening som även köper in vanliga matsvampar.
Den som plockar goliatmusseron med sikte på den japanska marknaden måste vara noga och lätt på handen. Japanerna ratar svamp som inte är hel och ren och det får inte vara minsta spår av insektsangrepp. Några repor efter borstning accepteras inte.
Och framför allt, svampen skall vara färsk! Den måste snabbt köras från plockplatsen till närmsta flygplats och omedelbart lastas ombord på ett flyg direkt till Japan.
De högsta priserna betalar japanerna för små outvecklade goliatsvampar. Hatten bör inte ha separerat från foten.
 

Typisk växtplats för goliatmusseron utanför Kalix.
 
Bra och dåliga plockår
Plocktiden för ett kilo goliatmusseron varierar mycket beroende på år och plockplats. Under torra år blir skördarna mindre.
- Vi har märkt ett cykelmönster vad gäller goliatens förekomst. Vartannat år är i regel ett någorlunda gott år, förutsatt att det inte är kruttorrt under juli. Även i Japan har man sett att ett gott år följs ofta av ett sämre, säger goliatexperten Niclas Bergius till Natur och Trädgård.
Han vill nu använda denna exklusiva skogsprodukt för att hindra avverkning i dessa marker.
Non-timber forest products kallas i Amerika goliatmusseronen och andra arter som ger skogsägaren högre inkomst än försäljning av timmerstockar. Dessa exklusiva skogprodukter är de amerikanska naturvännernas färskaste argument för att rädda hotade skogsmiljöer.
Niclas Bergius tycker det är dags att vi i Sverige börjar tänka i samma banor.
- I USA och i Asien har det tack vare det synsättet blivit möjligt att skydda skogar där goliatmusseron växer då man insett att svampen är mer värd än själva träden.
Han tar provinsen Yunnan i sydvästra Kina som ett exempel.
- Därifrån exporterades förra året 1426 ton goliatmusseron. Eftersom världsmarknadspriset på den högsta kvaliteten av svampen ligger på 80 dollar/kg. har man efter många år av skogsskövling förstått att det inte bara är virket som har ett värde i skogarna.
Handeln med matsutake, som japanerna kallas svampen, ligger på världsmarknaden runt 30 miljarder kronor per år.

En unik möjlighet
Niclas Bergius tycker det är märkligt att vi inte i skogs- och naturvårdsdebatter diskuterar exklusiva skogsprodukter mera, ser här en unik möjlighet att få naturvården och rent ekonomiska intressen att gå hand i hand.
- Jag är helt övertygad om att värdet av goliatmusseronen i flera skogar i Norr- och Västerbotten överstiger värdet av träden, som här växer mycket långsamt på dessa magra marker.
Gamla sandtallskogar, främst i norra delen av Sverige med en undervegetation av ljung, lingonris och lavar är goliatmuseronens biotop.
- Dessa marker har länge varit förbisedda vad gäller skyddsåtgärder. Nu är behovet stort av att kunna skydda denna marktyp. Den ses som en nyckelbiotop och hyser flera rödlistade arter.
Golioatmusseronen kvalade nyligen in på rödlistan under klassen NT, missgynnad, beroende på att markerna där den växer blivit avverkade i snabb takt.
En framtida ökande plockning tror inte Niclas Bergius är någon fara.
- Amerikansk forskning visar att så länge plockningen sker på ett normalt sätt hotas inte goliatmusseronen, först om plockarna börjar gräva i backen för att hitta de allra minsta och värdefullaste knopparna. Sådana ovarsamma plockningsmetoder hotar definitivt existensen på lång sikt.

Fakta om goliatmusseronen Goliatmusseronen, Tricholma matsutake, är en mykorrhizasvamp som växer på magra tallhedar med gles skog och undervegetation av ljung, lingonris och lavar. Främst i äldre skogar där det utan avbrott växt träd. Är av de 75 arter som bara har tall som värdträd. Goliatmusseronen är en mycket stor och köttig musseron med en ca 10- upp till 30 cm bred hatt som är välvd till utbredd, ljus brun till brun med mörkare bruna fjäll och inrullad kant. Köttet och skivorna är vita, foten är hård, svagt böjd, jämntjock och har en svag ring. Goliatmusseronen har två förväxlingssvampar, kragmusseron, T. robustum, och kråsmusseron T. focale. Plockare använder näsan för att skilja dem åt. Goliatmusseronen har en sötaktig doft med de andra har en doft som påminner om mjöl. Goliatmusseron hette tidigare T. nauseosum.

Svensk samma som japan
DNA-analyser som svampforskarna Eric Danell och Niclas Bergius gjorde 1998 visade att den norrländska goliatmusseronen och den japansk-koreanska matsutaken är samma art. Det är ur botanisk synpunkt inte förvånande. Växtplatsen för bägge är den sammanhängande barrskog som utgör euroasiatiska taigan.
Den finske mykologen Kytövuori hävdade 1988 att skandinaviska Tricholoma nauseosum och asiatiska T. matsutake var en art. Men eftersom han publicerade sina tankar i en liten finsk tidskrift blev de inte accepterade, så är det i den vetenskapliga världen.
Matsutake betyder tallsvamp och är numera vedertaget artnamn för goliatmusseronen.

Allemansrätten
Allemansrättens anda och mening är att man inte får förstöra för markägaren utan bara utnyttja det som s a s blir över. Vi får inte plocka nötter och inte bryta grankvistar i skogen, men det är fritt fram att plocka svamp. En intressant juridisk fråga blir då vad som gäller för goliatmusseron och liknande exklusiva skogsprodukter. Idag kan inte en markägare hävda ensamrätt till "sina" musseroner, även om han skulle tjäna mer på att själv plocka dem än att fälla sina träd.
- Frågan om allemansrätten är knepig, säger Niclas Bergius. Och efterlyser ett helhetsperspektiv.
- Om statskassan totalt sett gynnas mer av att skogarna får stå kvar borde problemet rent tekniskt gå att lösa på något sätt.

Lovande odlingsförsök
Odlingsförsök med goliatmusseron pågår bl a i Japan, USA och Nya Zeeland. Sverige med Niclas Bergius har kommit långt.
- Enligt min bedömning ligger vi definitivt i allra främsta ledet för att lyckas med odling av goliatmusseron. Jag har gjort flera besök på olika universitet och forskningsinstitut i Japan och ingenstans sett någon som nått längre än oss.
Livskraftig mykorrhiza på tallplantor är troligen Niclas Bergius ensam om att lyckas få fram. Och det är grunden för en framtida odling. Finns en livskraftig mykorrhiza är chanserna goda att få fram en fruktkropp.
- Den teknik jag använder är världsunik. Japanerna har försökt ta fram odlingsmetoder under de senaste 50 åren utan resultat. Där har det spritt sig en uppgivenhet under senare år när det gäller möjligheten att kunna få fram goliat-tallplantor.

Riskkapital sökes
Niclas Bergius dröm är att i stor skala få fram tallplantor med goliatmykorrhiza för att kunna göra naturvårdsinriktade utplanteringar som ger stora ekonomiska vinster via goliatplockning.
- Den metod jag har tillgång till fungerar utmärkt i laboratorieskala. Nu gäller det att kunna göra det hela mer storskaligt, men till detta saknas riskkapital. Därför kan inte verksamheten växa i den takt som är önskvärt och behövligt.
 

Sex knopplika fruktkroppar tillsammans med en fullt utvecklad.
Notera den tydliga ringen hos den utvecklade fruktkroppen.
 
Hos oss länge en trampsvamp
Över tusen år delikatess i Japan
I Japan har man plockat goliatmusseron i över tusen år utan att den minskat. Där växer den främst uppe i bergen. Att den nu börjar bli ovanlig där beror dels på att tallvednematoden, som dödar guliatmusseronens värdträd, kom in i landet via virkesimport från USA och dels på att städer och tätorter breder ut sig. Under 1940-talet skördades i Japan 12 000 ton/år. Nu är man nere i 200.
Kanske kan det i framtiden bli möjligt att återskapa skogar med matsutake då det tagits fram tallsorter resistenta mot denna tallvedsnematod.
För japanerna symboliserar matsutaken fruktsamhet, styrka, framgång och lycka. Man tror också att den har viktiga medicinska egenskaper. Den givna presenten vid högtidliga tillfällen och affärsmän emellan.
Japanerna kräver hög kvalitet på svampen. Och den skall vara färsk. De är i början av säsongen beredda att betala upp till 10 000 kr/kg. Sedan sjunker priset. Det är ungefär som med svensk matpotatis och andra vårprimörer.
I nödfall äter japanerna den amerikanska matsutaken, Tricholoma magnivelare. Men den anses inte lika fin och priset på denna den japanska matsutaken närstående art är därför upp till 40 procent lägre.
I Japan har goliatmusseron varit en del av kulturen i över 1000 år. Det kejserliga privilegiet att njuta av den upphörde på 1700-talet. Sedan dess är det fritt fram för alla. Men det är ingen vardagsmat, njuts rituellt ungefär som vi äter surströmming och kräftor.

Färskt svenskt intresse
I Sverige är det först nu goliatmusseronen uppmärksammas. Biologen Elias Fries gjorde det äldsta dokumenterade fyndet i Sverige 1849 i Halmbyboda utanför Uppsala, men det skulle dröja över 100 år innan den 1987 fick sitt svenska namn.
Under en riksträff för svampkonsulenter 1996 diskuterades goliatmusseronen. Fram till dess klassades den som trampsvamp, en trist och tråkig rackare som inte var ätbar och som man därför helt bortsåg från under svampplockningen. Men nu börjar det hända saker. Svampforskaren Eric Danell och Niclas Bergius inleder jakten på denna mykorrhizasvamp genom att inventera tallskogarna från Kiruna till Sundsvallstrakten under 1998.
Chansen att hitta den konkurrentsvaga goliatmusseron längre söderut är liten. Niclas Bergius tror det beror på klimatet.
- I norra delen av landet minskar konkurrensen på grund av det bistrare klimat. Det blir då lättare för goliaten att "få plats" på tallhedarna. Söderöver finns det andra svampar som kan ta dess plats. Där växer den främst på tallhällmarker, en växtplats som är än hårdare än tallheden. På hällmarkerna är konkurrensen mindre än på tallhedarna. Enstaka exemplar har dock hittats på gamla igenplanterade flygsandfält, t ex.i Ljungby, för övrigt Sveriges sydligaste kända fynd.

Övriga artiklar om svamp:

Goliatmusseronen kan rädda hotade biotoper

Följ med på tryffeljakt